Utfrågning i riksdagen gav dyster bild av äldrevården

Utfrågning i riksdagen gav dyster bild av äldrevården
Det behövs stora förändringar för att morgondagens äldrevård ska lyckas hålla en godtagbar kvalitet. Det var de flesta överens om under dagens offentliga hearing. Arkivbild: Colourbox

De gamla blir allt fler, allt färre får tillgång till vård och omsorg, för få arbetar inom äldreomsorgen och det saknas kompetent personal med specialistkunskaper. Det var inte någon ljus bild som målades upp för politikerna när riksdagens socialutskott i dag hade en öppen hearing om kvaliteten i äldreomsorgen.

15 december 2011

Stämmer mediernas bild av dagens äldreomsorg – eller är det en nidbild? Det samlade intryck som forskare, fackliga företrädare, representanter för patientorganisationer och myndigheter lade fram för politikerna gav ingen annan bild.

Syftet med dagens utfrågning var att öka politikernas kunskap om hur det står till inför de förslag och motioner om äldrevård som ska läggas av riksdagen framöver.

Hearingen kom att handla mycket om bristen på resurser, som kommer att bli ännu större i framtiden. I dag är antalet personer över 80 år 460 000. År 2050 är de dubbelt så många. Forskarna som deltog i dagens hearing pekade på att det redan i dag har blivit allt svårare att få hemtjänst och plats på äldreboende, och på att de som kommer till boendena är allt sjukare.

– Gamla med demenssjukdom prioriterar sig själva och ska prioriteras, men de kommer att bli allt fler och snart kan man vara hur fysiskt skruttig som helst, och ändå inte få någon plats på ett boende, varnade Mats Thorslund, professor i socialgerontologi.

Brist på boenden

Problemen med dagens äldrevård, ansåg forskarna, är att det råder brist på äldreboenden, bemanning, kompetens och gott ledarskap. Och gapet mellan de äldres behov och befintliga resurser ökar allt mer. Den dystra bilden förstärktes av Socialstyrelsens generaldirektör, Lars-Erik Holm, som pekade på att kvaliteten skiljer sig mycket åt mellan olika kommuner.

Socialstyrelsens tillsyn visar att verksamheterna ofta inte lever upp till målen i socialtjänstlagen om äldres rätt till inflytande över vården.

– Det finns stora problem när det gäller vården av de mest sjuka. Läkemedelshanteringen är bristfällig, det finns samordningsproblem mellan kommuner och landsting, primärvården tar för lite ansvar och kompetensen brister, sa Lars-Erik Holm.

Stora skillnader

Han framhöll öppna jämförelser som en garanti för god kvalitet. I jämförelserna blir det tydligt hur kvaliteten skiljer sig åt när det gäller till exempel hur många gamla som åker till akutmottagningen i onödan, som äter för många och felaktiga läkemedel och hur stor andel som tycker att det känns mycket tryggt att bo på äldreboende.

– I somliga kommuner är siffran på hur stor andel som upplever trygghet 50 procent, medan det i andra är nästan 100 procent. Frågan är om det är acceptabla skillnader, sa Lars-Erik Holm.

Han underströk också socialnämndernas ansvar för kvaliteten. De kommunala nämnderna måste följa upp besluten på individnivå. Uppföljning och utvärdering är ett sätt att ta ansvar för de gamlas behov. Socialstyrelsens föreskrifter är till hjälp, ansåg generaldirektören och berättade om nya riktlinjer om bemanningen på demensboenden som ska vara klara till sommaren.

Arbetsgivarna mer positiva

Arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, gav en ljusare bild av dagens äldrevård. Staffan Werme, ordförande i SKL:s beredning för primärvård och äldreomsorg, underströk att det inte finns något direkt samband mellan resurser och kvalitet. Men han varnade för att den ökande andelen gamla kräver nya lösningar för en hållbar finansiering av äldreomsorgen.

Demensförbundets ordförande Stina-Clara Hjulström ville ha mer än riktlinjer och öppna jämförelser. Hon slog fast att det behövs mer resurser till vården, och att kommunerna måste ta ett större ansvar när det gäller att försäkra sig om god kvalitet. Därför har förbundet tagit fram en kravspecifikation för upphandling av vård och omsorg.

– En kravspecifikation är hjärtat i ett avtal: vad som ska levereras, hur det ska följas upp och vad som händer om leverantören inte levererar enligt avtal. Hur svårt kan det vara att skriva ner när en kissig blöja ska bytas, och varför gör inte kommunerna det, frågade sig Jannis Avramidis, Demensförbundets expert på upphandling.

Representanterna från de båda pensionärsförbunden underströk vikten av att se även gamla som individer.

– Det finns ett slags ”ålderism” som innebär en kollektivisering av äldre. Det är så lätt att fösa in alla gamla i en särskild fålla. Jag vill uppmana er att betrakta var och en som den individ hon är, sa Karl-Erik Olsson, ordförande i Sveriges pensionärsförbund.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida