- Det skulle krävas en höjning av kommunalskatten med mellan 60 och 70 procent om dagens 20-åringar skulle få samma service som dagens pensionärer, säger Britta Rundström, direktör på Kommunförbundet.

Med rapporten ”Aktuellt om äldreomsorgen” vill Kommunförbundet väcka frågor som vad som ska ingå i det offentliga uppdraget och hur den enskildes ansvar ska betonas.

- Hur mycket hjälp ska den enskilda individen kunna förvänta sig av samhället? Kanske måste jag själv ansvara för att flytta till ett lämpligt boende innan jag blivit för gammal och sjuk.

Kommunförbundet ger inga svar. I stället vill man initiera ett samtal och föra fram fakta i debatten.

Myter

- Vi tycker att det finns mycket myter om äldreomsorgen och samhällsdebatten förs väldigt ofta på fel grunder, säger Britta Rundström.

Den största myten, enligt henne, är att det skärs ner i äldrevården. I själva verket har kommunerna ökade utgifter. 2002 ökade kostnaderna för äldrevården med 4,5 miljarder jämfört med året innan. Andra myter är att personalen är dåligt utbildad och att de slutar sina jobb i högre utsträckning än personal inom andra branscher.

90 procent av de 20 000 personer som rekryterades till äldreomsorgen år 2002 hade gymnasieutbildning. 52 procent hade läst på omvårdnadsprogrammet. Att det skulle vara svårt att rekrytera personal är inte heller sant, menar Britta Rundström.

- På sjuksköterskesidan stämmer det, men det har att göra med den allmänna sjuksköterskebristen.

Vare sig på Landstingsförbundet eller Kommunförbundet tror man att det skulle vara svårare att få sjuksköterskor att arbeta i äldreomsorgen än inom andra specialområden. 

Rapporten: Aktuellt om äldreomsorgen finns som pdf-fil på www.svekom.se