Med hjälp av en psykologisk analysteknik, Rorschachmetoden, har Kristina Elfhag karakteriserat personligheter i relation till fetma, ätbeteende och behandlingsresultat. Två undergrupper identifierades bland de med fetma.

Den ena bestod av personer med känslomässiga svårigheter och tendens till depression. De hade oftare ätstörningar som hetsätning och periodiska variationer i ätandet över tid och de uppgav också oftare att kroppshyddan i sig fyllde en meningsfull psykologisk funktion.

- För dessa personer kan ätande vara en slags självmedicinering av negativa känslor, säger Kristina Elfhag.

Den andra gruppen hade svårigheter med att klara av krav i vardagslivet. Detta var vanligare bland patienter med en lägre socioekonomisk nivå och yttrade sig även som mer oregelbundna eller kaotiska måltidsvanor.

- De kan ha andra än känslomässiga svårigheter med ätandet, som att finna en struktur för ätandet.

Individuell behandling

Framtidens fetmabehandling borde vara mer inriktad på patienternas personlighetsdrag kopplat till ätbeteende, menar Kristina Elfhag, och Rorschachmetoden kan vara en bra diagnostisk metod att förstå orsakerna till patientens ätbeteende.

- Vi vet att fetma kan behandlas genom att äta mindre, men det hjälper ju inte om vi inte vet varför patienten inte kan avstå från maten och vad maten betyder för patienten. Vi behöver komma åt de bakomliggande orsakerna, säger hon.