Målet är, definierar den utredningsgrupp inom socialdepartementet som skrivit betänkandet, att få en ordning som garanterar en smidig och enkel beslutsprocess om vad som är rikssjukvård och var den ska lokaliseras – inga långbänkar som när regionerna skulle avgöra var barnhjärtkirurgin skulle utföras, exemplifierade projektledaren Per Bengtsson på dagens presskonferens. Han trodde också att vårdvolymerna, som i andra länder ofta används som hjälp för att definiera hur stort patientunderlaget för viss vård bör vara, skulle spela en stor roll när rikssjukvården skulle definieras.

– Jag tror att den högspecialiserade vården kommer att koncentreras mer än idag, sa Per Bengtsson.

Utredningsgruppen hoppas också att nationella kompetenscenter ska utvecklas kring de blivande rikssjukvårdssjukhusen. Kvaliteten på vården ska bli allmänt åtkomlig genom till exempel publicering av data om vårdkvaliteten på Internet.

Koncentration av forskningen

Även om det inte är kris i forskningen finns det i alla fall vissa problem, hävdade Lennart Persson, medlem i arbetsgruppen och till vardags professor i Uppsala. Skälet är, trodde han, att sjukhusvärlden och forskningsvärlden glidit isär när universiteten blivit mer självständiga. I och med att Socialstyrelsen definierar den mest högspecialiserade vården och avgör var den ska utföras, hoppas utredningsgruppen att forskningen på dessa områden ska koncentreras kring dessa sjukhus.

Socialstyrelsen ska alltså fatta beslut om rikssjukvården, men den ska ha en rådgivande styrelse bestående av representanter för de sex sjukvårdsregionerna och en av regeringen utsedd ordförande. På samma sätt ska regionnämnder utses inom de sex regionerna med representanter för de landsting som ingår i respektive region.

Slå samman universitetssjukhusen

Det finns i dag nio universitetssjukhus i sex regioner. Utredningsgruppen förordar att man bara ska ha ett universitetssjukhus i varje region – utan att föreslå någon tvingande bestämmelse om detta.

Uppfattningen att landstingen ska fortsätta att vara ansvariga för vården har vuxit fram under utredningens gång. Per Bengtsson erkände att han inledningsvis varit tveksam till detta, men ändrat sig:

– Landstingen är bra på att producera sjukvård av hög kvalitet till i internationell jämförelse låga kostnader. Jag tror inte på att man ska förstatliga sjukvården, som Norge nyligen gjort.