När förbundets kvinnliga medlemmar jämförs med alla kvinnor på arbetsmarknaden har de färre sjukpenningdagar, särskilt i åldrarna 30 till 59 år. De yngsta och äldsta kvinnorna i förbundet är däremot något sjukare än övriga kvinnor. Det visar en rapport från Vårdförbundet.

Där framgår också att 7 700 (åtta procent) av Vårdförbundets medlemmar fick sjukpenning från Försäkringskassan i slutet av 2002. Motsvarande siffra för alla yrken är fem procent. Att medlemmarna totalt är så mycket sjukare än andra yrkesgrupper förklaras med att medelåldern i förbundet är högre och kvinnorna fler än på arbetsmarknaden i stort. Det är alltså när förbundets kvinnor jämförs med övriga kvinnor som förhållandet blir det omvända.

I stort sett samma förhållande råder när männen i förbundet jämförs med övriga män. Förbundets manliga medlemmar är friskare än andra män, utom de över 55 år, som har betydligt fler sjukpenningdagar än män i allmänhet.

Högst frånvaro i kommunerna

Bland förbundets yrkesgrupper ligger röntgensjuksköterskor högst, med 33 sjukpenningdagar under år 2002, medan biomedicinska analytiker hade lägst, 28 dagar. Medlemmar anställda i kommunerna har fler sjukpenningdagar än anställda i landstingen. I kommunerna har sjukfrånvaron fördubblats sedan 1998. Lägst antal sjukpenningdagar har de privat anställda.

Sjukskrivningarna skiljer sig mycket mellan olika län. I Jämtland är antalet hela sjukskrivningsdagar 35, medan det i Kalmar är 16.

Rapporten om sjukskrivningarna är en bearbetning av ett underlag från Riksförsäkringsverket (RFV) om sjukfrånvaro under 2002. I statistiken från RFV ingår sjukskrivningar där sjukpenning har betalats ut från Försäkringskassan, alltså från femtonde dagen.

Rapporten finns att läsa på Vårdförbundets hemsida.