I sin studie fann hon att 43 procent av de patienter som fick sina höftfrakturer spikade eller skruvade, efter två år hade drabbats av allvarliga komplikationer. Bland de patienter som fick sin höftled helt eller delvis utbytt hade endast sex procent fått allvarliga komplikationer. Studien visar också att de plastikopererade patienterna efter fyra månader hade mindre ont, gick bättre och behövde mindre gånghjälpmedel än den andra gruppen. Metoden innebar därmed mindre lidande för patienten. Cecilia Rogmark har också jämfört de långsiktiga kostnader som de två operationsmetoderna leder till.

- Höftledsplastik är en prisvärd metod på lång sikt, eftersom rehabiliteringen går lättare och patienterna inte behöver opereras om i samma utsträckning som efter att höften har spikats. Patienterna klarar sig bättre själva och det kommer även kommunerna att tjäna på, säger hon.

Studien visar att det även för patienter med demenssjukdom fungerar bättre med höftplastik. Däremot kan patienter under 70 år även i fortsättningen opereras på traditionellt sätt, med spikning eller skruvning, eftersom de klarar en eventuell omoperation bättre. Cecilia Rogmarks avhandling Femoral neck fractures: aspects on treatment and outcome lades nyligen fram vid Lunds universitet.