Den ursprungliga gruppen på 1 583 personer som deltog i WHO:s MONICA-projekt i Norrbotten och Västerbotten 1990, har av olika skäl decimerats något under åren.

De återstående, 1 409 personer, tillfrågades år 2001 om de tillåter att de blodprov som togs i samband med hälsoundersökningar elva år tidigare används i genetisk forskning.

Drygt 95 procent svarade på enkäten och de flesta, 93 procent, gav sitt samtycke till att proven används i genetisk forskning.

- Människor tycker att det är viktigt med forskning och vill gärna hjälpa till. De litar på oss forskare och vet att vi inte missbrukar deras förtroende, säger Birgitta Stegmayr, före detta biomedicinsk analytiker som numera är docent i epidemiologi vid medicinska fakulteten, Umeå universitet.

Ungefär en fjärdedel av de som svarade ville bli tillfrågade på nytt inför varje nytt projekt. De övriga godkände generellt användning av blodproven i genetisk forskning, förutsatt att projekten är godkända av forskningsetisk kommitté.