”Det saknas en modern syn på vad kommunikativ språkförmåga är”, skriver utvärderaren Thomas Wrigstad på centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet.

Kopplingen till verklighetens vård är i provets hörförståelsedel, ”så låg att man kan kan ifrågasätta möjligheten till att generalisera från testresultat till verklig språkanvändning”, fortsätter han i den utvärdering som beställts av Socialstyrelsen och som nu är färdig.

Andra delar av provet är, enligt rapporten,  bättre kopplade till verkligheten, men utredningen ger mest exempel på brister. Utredaren är inte helt nöjd med något moment.

Även kritik utifrån tas med. De som anordnat proven i vårdsvenska, säger till rapportförfattaren att provets utformning har gjort att undervisning styrts till att handla om att diktera namn, i stället för att arbeta med språket som kommunikation.

Provets svårighetsgrad varierar

Det är dessutom långt ifrån säkert att provet är lika svårt från gång till gång. En utländsk sjuksköterskas karriär skulle då kunna hänga på vilket datum hon eller han valde att göra provet.

Urban Göransson är ansvarig på Socialstyrelsens för översynen av utbildning av utländsk vårdpersonal.

- Vi måste ju ta till oss det här. Utredaren är inte helt nöjd med något moment. Men det finns också positiva delar. Provet beskrivs som seriöst och administrationen fungerar bra.

Socialstyrelsen arbetar på nytt prov

Utvärderingen kommer att väga tungt i den översyn som Socialstyrelsen just nu arbetar med. Urban Göransson håller med om att Socialstyrelsen bör tänka över vad man vill med provet. Men några större förändringar kommer dock inte att ske det närmaste halvåret.

- Vi ser över hela kompletteringsprogrammet, så det vore dumt att gå in och ändra i språktesten innan vi vet om vi ens ska ha den här typen av språktest. Utredaren menar att vi ska fundera över om vi ska ha ett allmänt språkprov eller ett prov i sjukvårdssvenska.