Det visar studier vid Stiftelsen äldrecentrum och ARC, Aging research center, i Stockholm. I ett projekt har människor i åldrarna 60 till 85 år under tio veckor tränat minnet genom att lära sig sex pinkoder. Grupperna var jämförbara i de avseenden som är viktiga för minnesfunktionen, som till exempel sifferminne, andra kognitiva förmågor, ålder och utbildning.

En grupp lärde sig en komplicerad klassisk teknik för att memorera sifferkombinationerna, en andra grupp uppmanades att träna upp och använda egna strategier för att minnas medan den tredje gruppen inte tränade på något systematiskt sätt. Alla tre grupperna kunde sina pinkoder efter de tio träningsveckorna.

Förmågan att minnas sifferkombinationerna har sedan kontrollerats regelbundet.

- Resultatet efter åtta månader visar att den grupp som hade använt sina egna strategier för att lära in de sex pinkoderna, mindes dem bäst, berättar Lars Bäckman, forskningsledare på Äldrecentrum och professor vid Karolinska institutet i Stockholm och ARC.

Små generella effekter

Men minnesträning av det här slaget ger väldigt små generella effekter. Om man systematiskt tränar sig i att minnas sifferserier leder det alltså inte automatiskt till att man minns ord eller händelser bättre.

– Nej tyvärr, minnesträningen måste riktas mot just den funktion som man vill träna, säger Lars Bäckman.

Åldrandet leder inte till att alla minnesfunktioner försämras. Procedurminnet (förmågor som ofta är kopplade till motorik, som att köra bil och att skriva maskin), korttidsminnet (att kunna hålla information aktuell i medvetandet) och det semantiska minnet (förmågan att plocka fram allmänna kunskaper) påverkas ganska lite av åldrandet.

Påverkas av aktivitet

När minnesforskare talar om minnesproblem i samband med åldrandet, menar de oftast det episodiska minnet (det vi använder när vi minns händelser och situationer där vi själva har varit med). Och den försämringen kan den åldrande människan minska genom att vara aktiv, både socialt och fysiskt.

- Men minnesfunktionerna är också beroende av faktorer som är svåra eller inte alls går att påverka, som kön, utbildningsnivå och sjukdom, säger Lars Bäckman.