Än en gång larmar företrädare för vården om valfrihetens baksidor.

- Valfriheten leder till att relativt friska patienter får mer av resurserna. De som är mycket gamla eller dementa, vill sällan utnyttja valfriheten, sa professor Bengt Gerdin, chef för plastikkirurgiska kliniken och initiativtagare till seminariet.

De resursstarka vinner

Han och professorn i ortopedi, Olle Nilsson, berättade om sina farhågor: Att regeln om att sjukast går först inom vården hotas av bruket av valfrihetsremisser. Läkarna pekade på att patienten kan kräva remiss till snabbare vård på en annan ort. Eftersom Uppsala läns landsting måste betala för alla sina invånares vård, försvinner den ursprungliga prioriteringen.

- Vilka kommer att ta sig dit vården finns? De resursstarka. Det finns alltid möjligheter för dem. Och jag får betala, och då förstörs min prioritering, sa Bengt Gerdin.

Växande problem

Än så länge är detta ett mindre problem, om man tittar på hur stor andel av budgeten som används åt valfrihetsremisser, erkände professor Olle Nilsson. Men det är ett växande problem.

- Jag får aldrig någon begäran om valfrihetsremiss från den 80-åriga damen som luktar lik på grund av sina cancersår, och som ingen väninna vill besöka. I framtiden kanske vi inte kan hjälpa henne på grund av dagens system, fortsatte Bengt Gerdin.

Problemet med att prioritera har alltid funnits, medgav han.

- Men de medicinska möjligheterna är större i dag, och befolkningen mer krävande. Och till det kommer patienternas valfrihet.