Det visar en intervjustudie med tolv ungdomar, 15-20 år, med diabetes gjord av barnsjuksköterskan Susann Regber vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. Hon presenterade sin undersökning på Vårdstämman under torsdagen.

- Men min undersökning visar också att det faktiskt går att påverka de här ungdomarna och få dem att omvärdera sitt beslut att vara rökare. Även om exempelvis mamman själv är rökare kan det hjälpa om hon talar om för sin son eller dotter att det inte är bra att röka.

Generellt sett var kunskaperna om rökningens hälsorisker goda hos ungdomarna, men ibland var de direkt felaktiga. Tidigare studier har visat att många diabetiker tror att hälsoriskerna med rökning är lika stora för diabetiker som icke-diabetiker. Endast sju av de tolv ungdomarna i Susann Regbers undersökning visste att hälsoriskerna i samband med rökning är större för diabetiker än för andra rökare. Ändå valde de alltså aktivt att röka.

 - Att experimentera med rökning kan sägas vara någonting som hör ungdomsåren till. Det är inte konstigare än att ungdomar experimenterar med olika kläd- eller musikstilar. Men det leder inte alltid till ett beslut om att bli rökare, säger Susann Regber.

Rökte trots illamående

De ungdomar hon intervjuat har dock passerat experimentstadiet. I studien beskriver de hur de aktivt gått in för att röka. Dels genom att träna sig att ta halsbloss, dels genom att trotsa yrsel, illamående, hostattacker och andra kroppsliga obehag som ofta uppträder i inledningsskedet av rökandet.

- Det är inte så att de har blivit rökare av en slump. De har beslutat sig för att bli rökare. De har valt rökningen som en integrerad del i en önskad identitet.

I de värderingar och förklaringar som ungdomarna gett uttryck för framgår att de röker för att skaffa sig en ”image”, för att det är ”tufft”, att det ingår i ”festkulturen” och att det ger ”bättre självförtroende”.