Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utforma riktlinjer för vård och behandling av kroniska sjukdomar som leder till för tidig död om de inte behandlas. En av dessa är hjärtsjukdomar.

Snart ska riktlinjerna för venös tromboembolism ut på remiss. Sedan står vården av astma och KOL på tur. Arbetet med att ta fram riktlinjer för stroke- och bröstcancervård pågår.

– Förra året hade 15 av 20 landsting en ekonomi i obalans och prognosen fram till 2006 är att underskotten kommer att växa om ingenting görs, sa Erling Karlsson, kardiolog vid landstinget i Östergötland, som lett arbetet med prioriteringar på Socialstyrelsen.

På dagens presseminarium om arbetet med riktlinjerna talades också om den medicinska paradoxen som en av orsakerna till att behovet av prioriteringar ökar. Ny teknik och ny kunskap ökar möjligheten att behandla svåra sjukdomar vilket i sin tur ökar behovet av vårdresurser.

Prioriteringar ska göras öppet

– Vårdbehov måste definieras och prioriteringar göras öppet och systematiskt så att medborgarna vet vilka principer som styr rangordningen, sa Erling Karlsson som också underströk vikten av en dialog om dessa frågor mellan vårdpersonal och politiker.

Socialstyrelsens nya riktlinjer baserar sig både på ett medicinskt och på ett hälsoekonomiskt faktaunderlag. Prioriteringsskalan är tiogradig, där ett står för högsta prioritet och tio för lägsta. Angelägenheten ska utgå från människovärdesprincipen - det vill säga allas rätt till likvärdig vård - behovs- och solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen.

Hälsoekonomen Lars-Åke Levin vid Hälsouniversitetet i Linköping konstaterade att det finns få svenska studier om vad som är kostnadseffektiv hjärtsjukvård. En hög kostnad för ett räddat liv definierade han som mer än en miljon kronor. Dock, tillade han, kan även en sådan kostnad vara effektiv om man ser till antalet vunna levnadsår.

Patienternas advokater

Att somliga läkare inte anser att de ska delta i arbetet med att prioritera vården, redogjorde Lars Rydén, kardiolog från Karolinska sjukhuset i Stockholm, för.

– En del ser sig enbart som patientens advokat, men professionens röst behövs för att prioriteringarna ska bli så bra som möjligt, sa han.

Han underströk också vikten av att samhället tar sitt ansvar och fortsätter att stödja forskningen. Att vara i händerna på läkemedelsbolagens informatörer innebär att det mer är bolagens intressen än patientens behov som styr. På så sätt kan kostnadskrävande behandlingar få fortsätta trots att dess effekter är tveksamma.

Lars Rydéns förhoppning är att Socialstyrelsens riktlinjer bidrar till att professionen tvingas att redogöra för sina framgångar och brister.

– Det är viktigt att kvalitetsregistren offentliggörs. Av feghet och för att skydda sig själva gör inte professionen det i dag. I Sverige är det inte populärt att jämföra resultat. Vi vill inte konkurrera på det sättet här, slog han fast.

Socialstyrelsens riktlinjer är ute på remiss, bland annat hos Vårdförbundet. Remisstiden går ut den 1 oktober 2003.