Professorn i vårdvetenskap, Margareta Ehnfors, säger att traditionen i dag är att journalerna skrivs mer för personalen än för patienten. Ofta används ord och uttryck som gör det svårt för patienter att läsa sin journal.

- Även om det är nödvändigt med ett specifikt medicinskt språk, behöver både läkare och sjuksköterskor förändra sitt sätt att föra journalanteckningar.

En förändring som hon tror kommer att ta tid.

Kanske innebär den ökade tillgängligheten till journalerna via Internet att personal måste hjälpa patienterna att förstå vad som står där, funderar Margareta Ehnfors.

– Det krävs tid till det och kortsiktigt innebär det en samhällsekonomisk kostnad, men på långt sikt kan det vara lönande i och med att patienterna får ökad kunskap om sin hälsa.

Den enda risk hon ser med elektroniska journaler är att det kan kännas svårt för en patient att sitta hemma i ensamhet och kanske läsa känsliga uppgifter om sin hälsa.

I dag, säger hon, är det relativt ovanligt att patienter ber att få läsa sin journal. Varför vet hon inte.

Personligt hälso- och sjukvårdskonto

Omkring 15 procent av patienterna vid den vårdcentral i Uppsala där försök gjorts tackade ja till erbjudandet om ett personligt hälso- och sjukvårdskonto via Internet. De har kunnat läsa sin primärvårdsjournal, få information om sjukvården i länet och beställa tid hos sin husläkare.

Att patienter på det här sättet lättare får tillgång till sina journaler förväntas leda till att de lär sig mer om sina sjukdomar och att trycket på sjukvården därmed minskar.

– Idag har patienterna inte samma kunskaper om sin sjukdom som personalen och hamnar därför i ett underläge, säger Ingrid Joustra-Enquist, sjuksköterska och projektledare för den första versionen av det personliga hälso- och sjukvårdskontot.

Bra med granskning

Datainspektionen underrättades om projektet för flera år sedan och deltog i en informationsträff förra året, berättar Ingrid Joustra-Enquist. De farhågor som nu  framförts om att det skulle vara olagligt sas det inget om vid det tillfället, men att Datainspektionen vill granska Internet-satsningen ser hon bara som en fördel.

– Det är bra om de skaffar sig mer kunskap och kan hjälpa oss reda ut eventuella oklarheter.

Att elektroniska patientjournaler är en möjlighet, både för patienter och personal, understryker Britt Ehrs, sjuksköterska och projektledare för den gemensamma datajournal som förväntas finnas från och med årsskiftet.

Hon har mött farhågor från personal om att möjligheten att läsa sin journal via Internet kan leda till att patienter ställer mer frågor, men tillbakavisar det med förklaringen att mer information snarare leder till färre frågor. Och hör hon invändningar om säkerheten i systemet förklarar hon att den är densamma som för bankkonton som kan nås via Internet.