Mikrobiologen med dr Katrin Pütsep är forskare vid mikrobiologiskt och tumörbiologiskt centrum vid Karolinska institutet i Stockholm och studerar vad som styr de antibakteriella peptiderna.

– Huden och alla våra slemhinnor innehåller antimikrobiella peptider. Framförallt tunntarmen, för där vill kroppen inte ha några skadliga bakterier, förklarar hon.

I går deltog hon i ett seminarium om antibiotikaresistenskatastrofen. Det är få läkemedelsföretag som i dag vill bekosta forskning på att få fram nya antibiotika eftersom läkemedlen har så kort livstid. Det tar inte lång tid för bakterier att utveckla resistens.

Kostsam kamp

– Det här är ett politiskt-ekonomiskt problem. Det är dyrt att ta fram nya antibiotika och egentligen borde stater gå samman om man på allvar ska kunna göra något åt problemet med multiresistenta bakterier, säger Katrin Pütsep.

När de antimikrobiella peptiderna upptäcktes hos människan, för omkring 20 år sedan, trodde forskarna först att det var en rest från evolutionen utan något riktig funktion. Så är det inte.

– Jag brukar vända på frågan om varför vi är sjuka och i stället fråga vilka mekanismer styr att vi är friska? Peptidantibiotikan är en av dem.

Barriär mot infektioner

De ligger i våra kroppar som en konstant barriär mot infektioner. En normal nivå av peptider betyder att vi kan hålla våra egna bakterier i balans. Utmaningen nu är att hitta vad som kan få cellerna att producera högre nivåer.

Katrin Pütsep berättar att det finns forskare i Frankrike, USA och Kanada som tagit fram salvor och munvätska som innehåller antimikrobiella peptider, och som om bara några år kan användas mot ytliga bakterier som orsakar acne.