De inneliggande patienterna på två avdelningar fyller i långa listor med uppgifter om aptit, viktnedgång, läkemedel och allmäntillstånd. De får också redogöra för hur mycket de äter vid en måltid och om de inte äter, varför.

Beror det på att aptiten är dålig, att maten inte smakar bra, att de har missat måltiden på grund av en undersökning eller något annat? Sjuksköterskorna kompletterar i sina listor med vilka av patientens organ som är påverkade och en rad andra uppgifter.

Ett bra stöd

Det kodade materialet matas in i ett europeiskt arkiv och kommer sedan att kunna jämföras med data från sjukhus i hela världen. En bestämd dag varje år, Nutritionday, görs denna punktprevalensstudie då nutritionsstatusen hos inneliggande patienter bedöms. Det började på sjukhus i Europa, men görs nu på många sjukhus runt om i världen.

På Ersta sjukhus är det sjuksköterskorna Helene Larsson och Viktoria Wallin som informerar om och samordnar dagens satsning tillsammans med en ansvarig läkare. Helene Larsson tycker att studien är ett bra stöd och en påminnelse; den belyser nutritionens betydelse och peppar personalen i det dagliga nutritionsarbetet.

- Här på Ersta sjukhus är vi bra på att kaloriregistrera, väga och så vidare. Men Nutritionday är viktig för att vi ska bibehålla den nivå på nutritionsarbetet som vi har. Det är också ett bra tillfälle att se över rutinerna, om det är något vi behöver förändra, som till exempel hur vi dokumenterar nutritionen, säger hon.

Var femte undernärd

Resultatet från tidigare studier på Nutritionday har visat att ungefär 20 procent av alla som vårdas på sjukhus är undernärda. En siffra som gäller även Sverige. Trots det görs oftast ingenting om patienterna inte äter det som serveras.

Det berättar Olle Ljungqvist, professor i kirurgi vid Örebro universitet och ordförande i Espen, en tvärprofessionell europeisk organisation inom klinisk näring och metabolism. Vid uppföljning 30 dagar senare är dödligheten betydligt högre i den grupp som åt väldigt lite eller ingenting.

- Det märkliga är att det inte görs någonting för att de som inte äter ska äta eller på annat sätt få den näring de behöver. I alla andra sammanhang är det självklart att erbjuda något annat om maten inte smakar, men inte på sjukhus där det handlar om sjuka människor. Där får det oftast passera, säger Olle Ljungqvist.

Ointresserad regering

Espen har arbetat hårt för att EU ska öppna ögonen för detta - och lyckats. EU har skrivit en hälsostrategi med tydliga direktiv till medlemsländerna om att införa rutiner för bättre nutritionsbehandling. Det skulle hjälpa mycket om beslutsfattare på alla nivåer agerar, säger Olle Ljungqvist.
Men den svenska regeringen har varit väldigt tafatt, anser han.
- Det är pinsamt att de inte ens har svarat på våra skrivelser med erbjudande om att hjälpa till.

Läs mer: www.espen.org.