På plattor och i montrar ges exempel på de svenska barnmorskornas 300-åriga historia, samtidigt som utblickar görs till resten av världen.  Där kan man till exempel läsa Jordgummornas ed från 1711, se på barnmorskebrev och gamla förlossningsjournaler, trattar, barnmorskenålar och läroböcker från anno dazumal. Eller se en film om barnmorskan Emilia i Mozambique som utför kejsarsnitt.

– Det är först över tid vi kan se utvecklingen från förr till nu, men också jämföra och se likheter, sa ordföranden Ingela Wiklund i sitt öppningstal.

Hon konstaterade att utställningen illustrerar en förlossningsutveckling som gått från att överleva till att uppleva.

– Utbildade barnmorskor är den enskilt viktigaste faktorn för att mödradödligheten skulle minska i vårt land och vår modell är en modell för många andra länder, fortsatte hon.

I morgon kväll fortsätter det för tidiga firandet på museet med samtal, berättelser och diskussioner om kvinnor, barn och barnmorskor. Till det evenemanget är dessvärre alla de 130 platserna redan slut, men utställningen pågår till och med den 14 november.