Med våra personnummer, den offentligt finansierade vården, heltäckande befolkningsregister och väl utbyggda hälsodata- och kvalitetsregister har Sverige unika fördelar i världen när det gäller kvalitet och uppföljning i sjukvård och klinisk forskning.

Men vi har ännu inte tagit till vara alla möjligheter att göra svensk hälso- och sjukvård och klinisk forskning världsledande, konstaterar utredaren och SBU-chefen Måns Rosén.

Hans rapport som i dag lämnas över till regeringen och Sveriges kommuner och landsting.

Flera åtgärder krävs

  • Förutom de 200 miljoner kronorna krävs enligt utredaren till exempel: 
    en ökad forskarkompetens hos registren och mer forskningsresurser
  • registerlösningar som för information automatiskt mellan journaler och register
  • att landstingens utvecklingsresurser organiseras om i sex regionala utvecklingscentra som kan stödja vårdens förbättringsarbete med hjälp av kvalitetsregistren

De nationella kvalitetsregistren har byggts upp av engagerad personal i vården för att följa upp den egna kvaliteten och resultaten. De första kom inom ortopedi i mitten av 1970-talet. Nu finns det ett 70-tal register som får ekonomiskt stöd.

Redan i dag lägger hälso- och sjukvården ner mer än 500 miljoner kronor per år på kvalitetsregistren. Men utredare Måns Rosén och huvudsekreteraren Hanna Sjöberg är övertygade om att en satsning på ytterligare 200 miljoner kronor betalar sig.

Resultaten talar för sig

För att politiker, beslutsfattare och allmänhet ska vara beredda att skjuta till pengarna ger de i en debattartikel i Dagens nyheter en rad exempel på registrens nytta.

Kataraktregistret har till exempel halverat infektionerna efter operationer mot grå starr. Ett annat exempel är Halmstad där dödligheten efter hjärtinfarkt har halverats efter att hjärtinfarktsrregistret visat att länssjukhuset hade sämre resultat än genomsnittet. Och tack vare höftprotesregistret har Sverige nu världens lägsta frekvens av protesbyte.

”Alla vill göra ett bra jobb och öppna jämförelser kan vara den ögonöppnare som behövs för att sätta sig ner och analysera orsakerna till ett sämre resultat och vidta lämpliga åtgärder” heter det i debattartikeln.

Kan öka patientens delaktighet

Registren kan också öka patienternas delaktighet.  Till exempel kan reumatiker själva mata in uppgifter om sin hälsa inför läkarbesöken.

Forskningsresultat som har tagits fram har varit livsviktiga för patienterna, men hittills har registren inte använts särskilt mycket till klinisk forskning.

Utredarna bedömer att den vetenskapliga produktionen kan öka uppåt tio gånger inom några år och också locka till sig internationella samarbetspartners.