Utvecklingsförsening hos för tidigt födda behöver följas

Att mäta förmågan till mjuka följrörelser kan vara en möjlig metod för tidig diagnos av störningar i för tidigt födda barns visuella funktioner. Det visar forskning från Uppsala universitet.

Barn födda före vecka 32 utvecklar sin förmåga att uppfatta rörliga objekt senare än fullgångna barn. De är inte heller lika bra på griprörelser. Det tyder enligt forskarna på att det finns diffusa skador på det visumotoriska systemet som inte är relaterade till neonatala komplikationer så som de diagnosticeras i dag. 

Alla barn kom inte i kapp  

– Små skillnader i den tidiga funktionen kan föregå senare problem för den motoriska utvecklingen. Därför är det viktigt att följa barnen och få mer kunskap om hur de här utvecklingsförseningarna påverkar funktioner senare i livet, säger doktoranden Helena Grönqvist.

Hon har studerat förmågan att med mjuka rörelser följa ett objekt hos en grupp spädbarn som hade fötts före vecka 32 och en grupp fullgångna barn.

Tester vid två och fyra månaders ålder 

Testerna gjordes vid två och fyra månaders ålder. De för tidigt föddas ålder räknades från beräknat födelsedatum.  Båda grupperna lyckades bättre vid fyra månaders ålder än vid två.

Vissa av de för tidigt födda barnen kom i kapp de fullgångna barnen men inte andra.  Inte ens fast de för tidigt födda barn som fötts för små för sin ålder och de som drabbats av komplikationer förknippade med för tidig födsel hade räknats bort.

Tre institutioner samarbetade 

Studien ingår i ett samarbetsprojekt mellan institutionerna för psykologi, neurovetenskap och kvinnors och barns hälsa på Uppsala universitet.  En annan studie undersökte barnens griprörelser vid åtta månaders ålder. Där var båda grupperna lika bra, men de för tidigt födda barnen använde oftare båda händerna och deras grepp var ojämnare än de fullgångna barnens.

Båda studierna ingår i avhandlingen Visual motor developement in full term and preterm infants som Helena Grönqvist försvarar den 29 oktober.