Antalet barn som föds med Downs syndrom har däremot varit relativt konstant, trots att medelåldern för barnafödande kvinnor har ökat kraftigt de senaste trettio åren och nu är uppe i 30,8 år, mot 26,0 år 1973.

Andelen foster med Downs syndrom ökar i takt mammans ålder.  Att antalet barn som föds med Downs inte ökar beror enligt Socialstyrelsen på att stor del av de graviditeter där det finns risk för kromosomavvikelser avbryts.

Förra året erbjöd mer än hälften av Sveriges landsting ett så kallat KUB-test för att bedöma risken för Downs syndrom. KUB–test är en kombination av ultraljud, biokemisk analys och kvinnans ålder.

I de landsting som erbjuder KUB-test märks en signifikant ökning av aborter på grund av någon kromosomdefekt. Men det finns   inte några statistiskt säkerställda skillnader mellan antalet barn som föds med Downs syndrom i landsting som erbjuder KUB-test jämfört med landsting som inte gör det.

Den förklaring rapporten ger är att en del av de graviditeter där KUB-testet indikerat kromosomavvikelser skulle ha resulterat i spontan abort om inte graviditeten hade avbrutits.

Fosterskadorna har ökat från 17,8 år 1999 till 22,9 per tusen födda förra året, räknat på både födda och aborterade. Men det är tveksamt om det är en reell ökning eller en bättre rapportering som ligger bakom siffrorna.