Det var när pappan och dottern besökte vårdcentralen som han berättade för distriktssköterskan att flickan skulle åka med en moster till Kenya på sommaren. Familjen är från Somalia.

Enligt pappan krävde distriktssköterskan att få träffa och undersöka flickan efter hemkomsten. Han förklarade att det saknades anledning och att flickan inte längre hörde till bvc.

Senare samma dag sa distriktssköterskan till mamman att hon ansåg att flickan kunde bli könsstympad i Somalia.  Mamman förklarade att dottern skulle till Kenya och att pappan avskyr könsstympning.

Distriktssköterskan anmälde misstanke om könsstympning till socialtjänsten. Anmälan kom in samma dag som flickan reste till Kenya. Socialnämnden kallade till ett möte efter sommaren dit distriktssköterskan hade tagit med sig en chefläkare som stöd.

Men mötet avbröts eftersom läkaren enligt handläggaren tog över ledningen. Pappan kände sig kränkt och otrevligt bemött.

Företrädaren gick med på polishämtning

Handläggaren förklarade sedan per telefon att en läkarundersökning var enda sättet för föräldrarna att bevisa att flickan inte hade blivit könsstympad. Pappan var beredd att gå med på det om socialtjänsten betalade skadestånd om det visade sig att dottern inte var könsstympad.

Det gick inte handläggaren med på. I stället inleddes en formell utredning och ett halvår senare togs beslut om polisanmälan. Föräldrarna förhördes fem månader senare, sedan utsågs en särskild företrädare.

Med hennes medgivande genomfördes en för flickan mycket kränkande polishämtning i skolan, skriver diskrimineringsombudsmannen, DO, i sin anmälan till tingsrätten.

En fullständig gynekologisk undersökning genomfördes. Den visade att flickan inte var könsstympad och förundersökningen lades ner.

Skadestånd till flicka och föräldrar

Tingsrätten fann att misstanken i distriktssköterskans anmälan har ett otvetydigt samband med familjens somaliska etnicitet.

Föräldrarnas reaktion när de misstänktes för att ha begått brott mot sitt barn kan inte i sig vara ett skäl att göra polisanmälan, skriver rätten och påpekar att kommunen egentligen inte gjorde någon utredning. Man kontaktade inte flickans lärare eller någon annan i hennes närhet för att söka klarhet.

Kommunen har enligt tingsrätten inte lyckats visa att man skulle ha beslutat om polisanmälan på ett lika bristfälligt underlag om det hade handlat om etniskt svenska föräldrar som var misstänkta för ett grovt brott mot sina barn, till exempel misshandel eller sexuella övergrepp.

För den allvarliga kränkningen ska föräldrarna få 15 000 kronor var och flickan 30 000.  DO hade begärt 100 000 kronor var till föräldrarna och 150 000 till flickan.

Domen överklagades men har nu har vunnit laga kraft efter att hovrätten och Högsta domstolen beslutat att inte meddela prövningstillstånd.

Tycker inte att sjuksköterskan gjorde fel

Evalotte Mörelius är ordförande i Riksföreningen för Barnsjuksköterskor. Hon tycker att det vore förödande om domen innebär att sjuksköterskor inte vågar anmäla för att de är rädda att råka ut för repressalier –  eftersom domen kostade pengar för kommunen.  Dessutom efterlyser hon barnperspektivet.

– Alltihop tycks ha blivit tokigt.  Man ska naturligtvis inte diskriminera och misstankarna verkar väldigt vaga.  Men generellt sett är det bättre att anmäla en gång för mycket än en gång för lite, så jag tycker inte att distriktssköterskan gjorde något fel.

Att hämta flickan i skolan tycker hon dock var ett klart misstag.

Anmält på tunnare material

Stadsjuristen Mats Sandmark säger till Sveriges Radio Upplandsnytt att kommunen anmäler misstankar om att barn utsätts för andra typer av brott på tunnare material än i det här fallet. Han menar att kommunen i fortsättningen kommer att undvika polisanmälan vid misstanke om könstympning.