Oron för vad de två domarna kan få för konsekvenser framförs av Peter Engelsöy, tillförordnad verksamhetschef på barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, BUP, i Stockholms läns landsting.

– Det allvarliga är om kommuner ska försöka hitta vård och stöd för ungdomar med psykiatriska funktionshinder som dessutom missbrukar narkotika och begår allvarliga brott utan att kunna tillämpa tvång i de situationer där det behövs, säger han till Vårdfokus.

Unga med stora behov

P1:s radioprogram Kaliber rapporterade i söndags dels om domarna som kom i våras, dels att var tredje ungdom som tvångsplaceras på särskilda ungdomshem har en utvecklingsstörning eller andra funktionshinder som autism, Aspergers syndrom eller adhd. Slutsatsen blev att var tredje tvångsplacerad ungdom borde släppas fri.

– Det här rör en grupp unga med väldigt stora behov och de allra svåraste fallen går inte att vårda frivilligt. Den avgränsning av möjligheterna att använda Lagen om vård av unga, LVU, som domarna i Regeringsrätten innebär kommer att leda till att allt fler ungdomar hamnar mellan stolarna när det gäller samhällets möjligheter att tillgripa tvång, anser Peter Engelsöy.

Svårt vårda mot någons vilja

Ungdomarna har förstås rätt att få viss hjälp inom barn- och ungdomspsykiatrin, men där finns, enligt Peter Engelsöy, sällan vare sig rättigheten eller möjligheten att vårda dem mot deras vilja.

– Dessutom anser jag att de ungdomar med psykiatriska funktionshinder som finns på SiS-institutioner har rätt att bli mötta av personal med rätt kompetens och med insatser som är skräddarsydda för dem.

Kaliber konstaterade efter en rundringning till socialnämndsordföranden som prövat tvångsvård att många av dem inte känner till Regeringsrättens vägledande domar. Det fick ordföranden i Autism- och aspbergerförbundet att i Ekot i går kräva att Sveriges kommuner och landsting, SKL, informerar landets alla socialnämnder om den nya rättspraxisen.

Socialt nedbrytande beteende

I dag svarar Sabina Wikgren Orstam, sektionschef på SKL, att handläggare och chefer i kommunerna har god kunskap om domar och ny rättspraxis. Enligt henne tydliggör domarna vad som ska avses med begreppet ”socialt nedbrytande beteende” som i vissa fall är centralt för beslut om omhändertagande enligt LVU.

SKL påpekar också att det är domstolarna som fattar beslut om tvångsvård, inte kommunerna.