– Det löser en del av problemen på akutkliniken, men hela bemanningen och patientflödet behöver ses över, säger Vårdförbundets Helena Eriksson till Vårdfokus.

Anmälde till Arbetsmiljöverket

Efter en längre tids problem med stress, låg bemanning och dåliga arbetsförhållanden på akutkliniken vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping under våren gjorde Vårdförbundet en anmälan till Arbetsmiljöverket. Det påtalades bland annat att det saknades stöd från cheferna.

Arbetsmiljöverket gav facket rätt och hotade med böter om inte problemen åtgärdades. Efter det har rutiner och riktlinjer gjorts tydligare och personalen uppmanades också att rapportera alla avvikelser i arbetsmiljön. Det skriver Norrköpings Tidningar.

Under sommaren gjordes 49 avvikelserapporter. Av dem handlade 42 om läkarbrist. Både chefer och personal anser att det är ett problem att ingen läkare tillhör akutkliniken. De läkare som arbetar på akuten tillhör kirurgi, medicin eller ortopedi och gör sin akuttjänstgöring på ett rullande schema.

Anställa fasta akutläkare

Vårdenhetschefen Joel Petronio hade hoppats på att redan under hösten få börja anställa särskilda akutläkare för att få en bättre situation när det gäller läkarbemanningen. Men beslutet från landstingsledningen har dröjt. Nu är det sagt att ärendet ska tas upp för beslut i december.

Vårdförbundets Helena Eriksson tror att läkare som är fast knutna till akutkliniken kan göra att samhörigheten ökar, men att hela bemanningen måste ses över.

– Under hösten har läget blivit lite bättre eftersom vi har fått några extra sjuksköterskevikarier, berättar Helena Eriksson för Vårdfokus.

Kartlägga personalens hälsa

Hon säger att Vårdförbundet har fått igång en dialog med arbetsgivaren om hur arbetsmiljön ska bli bättre på akutkliniken, men att det fortfarande är många problem kvar att lösa. Precis som på många andra akutkliniker ökar antalet patienter hela tiden och bemanningen är inte anpassad för att kunna ta hand om så många.

Vårdförbundet har också föreslagit att företagshälsovården ska få i uppgift att kartlägga hur personalen egentligen mår.

– Det är många som säger att personalen har fått problem med till exempel stress och högt blodtryck och vi skulle vilja få fram fakta, att man tog reda på hur hälsoläget är bland de anställda, säger Helena Eriksson.