Men det finns delar som behöver utvecklas. Det gäller bland annat förtroendet mellan de privata vårdgivarna och landstinget – Konkurrensverket konstaterar att det fortfarande finns en ömsesidig misstro. Är det inte så att landstinget gynnar sina egna vårdcentraler, undrar de privata utförarna, medan landstingets egna verksamheter hyser liknande oro fast i motsatt riktning.

Utvärderingen visar att det har tillkommit 223 vårdcentraler sedan reformen infördes, så gott som uteslutande i privat regi. Av alla vårdcentralern är drygt var tredje privat; andelen har ökat från 28 procent till 37 procent på bara ett år. Men det skiljer sig stort mellan landstingen, från 3 procent privata vårdcentraler till 63 procent.

Storägarna har blivit färre

Medelstora vårdcentraler är vinnare. Medan deras andel ökar (+ 5 procent), minskar både små och stora ägare (– 2,5 procent vardera). En medelstor ägare har enligt Konkurrensverkets definition upp till fem vårdcentraler. Men om denna utveckling kommer att hålla i sig törs Josefin Nilsson inte sia om. Hon är projektledare för Konkurrensverkets utvärdering av vårdvalssystemet.

Vad har påverkat utvecklingen mest? Listningssystemet, visar utvärderingen.

– Och allra mest där de privata vårdcentralerna har fått del av den passiva listningen, säger Josefin Nilsson.

Det betyder alltså att de privata vårdcentralerna har fått de patienter i sin närhet som inte har valt någon annan vårdcentral.

Ersättningens storlek

Däremot har Konkurrensverket inte funnit någon skillnad i hur privata vårdcentraler har etablerat sig i förhållande till bredden på uppdraget eller hur ersättningssystemet är utformat.

– Däremot diskuterar de privata vårdcentralsägarna ersättningens storlek, de tycker i allmänhet att den är för låg, säger Josefin Nilsson.

Tillgängligheten har ökat på så sätt att fler har minst två vårdcentraler inom fem respektive 30 minuters bilresa. Däremot har Konkurrensverket inte tittat på etableringarna i förhållande till socioekonomiska faktorer, inte heller har man undersökt vilka (vilken yrkesgrupp) som står bakom en etablering.

Nischning kan ge fler nyetableringar

Konkurrensverket tror att nyetableringarna kommer att minska framöver, men kanske kan nya etableringar stimuleras om landstingens regelverk stimulerar nischning av verksamheten. Sådana exempel finns redan, till exempel i Västra Götaland med vårdcentraler som riktar in sig på att få kvinnor som kunder.

Konkurrensverket är i stort sett nöjt med vårdvalet. Några lagändringar behövs inte, däremot borde någon myndighet få i uppgift att samla och publicera statistik över verksamheten för att därigenom befria landstingen från uppgiften.

Konkurrensverket efterlyser också mer forskning om patienternas beteende. Det tycker man att Konsumentverket ska ombesörja.