På senare år har flera utbrott av resistenta bakterier avslöjats på svenska sjukhus. Det har lett till svårbehandlade infektioner och även dödsfall. På sjukhusen används mängder av antibiotika vilket ökar risken för att resistens ska uppstå. Samtidigt är det på sjukhusen som de mest infektionskänsliga patienterna behandlas, det vill säga de som är värst utsatta för effekterna av antibiotikaresistens.

Risken i förlängningen är att de antibiotika vi känner till i dag blir obrukbara, vilket inte bara skulle innebära svårigheter att behandla infektioner utan också omöjliggöra en rad operationer och transplantationer som i dag är självklara.

– Vi har fortfarande goda förutsättningar att hålla resistensläget i schack, så att vi kan bevara effekten hos befintliga antibiotika så länge som möjligt. Men det kräver ett tätt samarbete mellan sjukvårdens olika aktörer där laboratoriet, vårdhygien och infektionsexpertis har en nyckelroll, säger Jan Källman, ordförande i Sveriges infektionsläkarförening i ett pressmeddelande.

Det förslag till tiopunktsprogram som föreningen tillsammans med Strama, Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens, tagit fram fokuserar på tre nyckelområden för att minska resistens:

  • Minska behovet av antibiotika genom att reducera smittspridningen och riskfaktorer för vårdrelaterade infektioner.
  • Förbättra diagnostiken.
  • Använda antibiotika rationellt: rätt preparat i rätt tid till rätt patient i rätt dos och behandlingslängd.

– Förhoppningen är att programmet ska införlivas i landstingens patientsäkerhetsarbete, säger Otto Cars, ordförande i Strama.