Hikikomoriprojektet i Uppsala startade i somras och finansieras av kommunen, landstinget, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Hikikomori är japanska och betyder ”den som drar sig undan”. Unga mellan 18 till 25 år med sådan problematik faller ofta mellan stolarna och får inte den hjälp de behöver av allmänpsykiatrin.

– Ofta ringer föräldrarna till psykiatrin och ordnar en tid och den unga kommer kanske på ett enstaka besök. Men inom allmänpsykiatrin har vi inte resurser att fånga upp dem, och de behöver betydligt mer hjälp än detta enstaka besök, säger Kerstin Jonsson, kurator inom allmänpsykiatrin och en av landstingets representanter i Hikikomoriprojektet.

Åker hem till patienterna

Inom ramen för samarbetsprojektet finns tre tjänster fördelade på fyra anställda från kommun och landsting. De har möjlighet att ta emot 20 unga, men än så länge har de behandlingskontakt med tio.

– Nu befinner vi oss i en motivationsfas. Många av våra patienter har ju svårt att över huvud taget ta sig hit så vi åker hem till dem. Längre fram hoppas vi kunna ha öppna grupper där de får träffa varandra, säger Kerstin Jonsson.

Hon tycker inte att diagnosen ”social fobi” är rätt för den här gruppen patienter. De har ofta en personlighetsstörning i grunden, och gemensamt för dem är att de drar sig undan omvärlden och blir socialt isolerade. Vilket inte är samma sak som att de inte tycker om att ha sociala kontakter.

– Jag träffar till exempel en ung kvinna på drygt 20 år som har suttit hemma sedan hon var 14. Hon tycker om att möta människor, men är rädd att lämna hemmet. Omvärlden är obegriplig och skrämmande för henne.

Samarbetsprojektet erbjuder någon att prata med och någon som har tid att lyssna. Målet är att utöka de ungas kontaktnät och öka deras livskvalitet. Projektet pågår fram till våren 2012.