Tio procent av dem som årligen får diagnosen reumatoid artrit borde redan från början få TNF-hämmare i stället för den vanliga behandlingen med metotrexat, anser Socialstyrelsen.

– I dag kan de få vänta upp till tre år på behandlingen, säger Agneta Uddhammar, överläkare vid Norrlands universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.

Hon har deltagit i arbetet med riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar, som nu kommer i en första preliminär version.

Dyra men effektiva

De så kallade biologiska läkemedlen är visserligen dyrare men samtidigt effektivare än andra läkemedel. Om fler får TNF-hämmare i ett tidigt stadium kommer det att kosta sjukvården cirka 84 miljoner kronor per år. Då är även patienter som har varit sjuka länge och som får dålig effekt av metotrexat inräknade.

Förskrivningen av biologiska läkemedel varierar mycket mellan landstingen, därför kommer kostnaderna att slå olika. Samtidigt minskar samhällets kostnader för exempelvis sjukskrivningar, enligt Socialstyrelsen.

Fler frakturer kan upptäckas 

Socialstyrelsen anser också att primärvården kan bli bättre på att upptäcka personer med benskörhet som riskerar att drabbas av frakturer. Det kan minska sjukvårdens kostnader med 200 miljoner kronor per år.

Dessutom bör primärvården kunna ställa betydligt fler tidiga artrosdiagnoser utan hjälp av röntgen för att kunna starta behandlingen tidigare. Sjukvården bör heller inte utföra så kallade ledstädningar vid artros i knäleden, vilket skulle spara 96 miljoner kronor per år.

Skarpa riktlinjer om ett år 

Fram till slutet av februari kan berörda lämna synpunkter på de nya riktlinjerna. En slutgiltig version ska publiceras hösten 2011.

Förutom ledgångsreumatism, benskörhet, artros och långvarig smärta innehåller riktlinjerna också rekommendationer om ankyloserande spondylit (Bechterews sjukdom) och psoriasisartrit.