Tusentals européer dör varje år på grund av infektioner orsakade av multiresistenta bakterier. En av dem som har blivit vanliga inom sjukvården är ESBL (extended-spectrum-beta-lactamas). Akademiska sjukhuset hade under åren 2005 till 2008 ett utbrott som drabbade över 300 patienter.

– De patienter som smittades hade ofta flera underliggande sjukdomar, ett stort omvårdnadsbehov och långa vårdtider där de behandlades med antibiotika, säger Birgitta Lytsy, läkare vid Akademiska sjukhuset som snart disputerar på en avhandling om hur resistenta bakterier kan hejdas.

Handhygienen är avgörande

Hennes avhandling visar att risken för smittspridning ökar om patienter vårdas på överbelagda avdelningar eller om personalen är underbemannad. God handhygien är avgörande för att hejda smittspridningen. Men det krävs resurser för att personal ska kunna påminnas om det, och för att de ska ha tid att praktisera sina kunskaper.

Det krävs också resurser för att de mikrobiologiska laboratorierna ska kunna följa med i utvecklingen och övervaka bakterierna, som förändrar sig mycket snabbt. Birgitta Lytsy anser att samarbete mellan sjukhusledningar, laboratorier, STRAMA-grupper, infektionskliniker, smittskyddsläkare och vårdhygien är nödvändigt för att stoppa de multiresistenta bakterierna.

Riktigt dyrt blir det om sjukhusledningarna inte satsar på smittskydd.

– Kortsiktiga besparingar som nedskärningar av vårdplatser och personal kan på längre sikt komma att fördyra vården eftersom det innebär en risk för smittspridning, säger hon.