Två av tre distriktssköterskor går i pension fram till 2025

För första gången är antalet pensionärer större än de som kommer nya in på arbetsmarknaden. Det visar Arbetsförmedlingen i en rapport som offentliggjordes i dag och som behandlar utvecklingen fram till 2025.

Två tredjedelar av dagens distriktssköterskor uppnår pensionsåldern under åren 2010-2025. Därmed ligger yrkesgrupp i topp, strax efter speciallärarna.

Också mer än hälften av barnsjuksköterskorna, barnmorskorna, de biomedicinska analytikerna, psyksjuksköterskorna och röntgensjuksköterskorna uppnår pensionsåldern under perioden.

Samma ska gäller för 47 procent av läkarna och 46 procent av operationssjuksköterskorna.

På 20-i-topplistan

Vårdförbundets medlemsgrupper är alltså väl representerade i rapportens 20-i-topplista över de yrken där flest förväntas gå i pension under den kommande femtonårsperioden. Sammanlagt i landet handlar det om 1,6 miljoner blivande pensionärer under perioden.

Pensionsavgångarna är stora sett över hela linjen, även om de är störst inom den offentliga sektorn. Påfyllnaden av nytillträdande på arbetsmarknaden är samtidigt liten. Det betyder att försörjningsbördan för de yngre ökar. I dag försörjer varje förvärvsarbetande person sig själv och ytterligare 1,5 personer – försörjningskvoten ligger alltså på drygt 2,5. År 2025 har kvoten ökat till 2,7 och på 2030-talet till 2,8.

Utrikes födda ger plus

För att hålla kvoten oförändrad skulle det behövas ett tillskott på 330 000 personer under perioden – i själva verket visar prognoserna att det bara handlar om cirka 40 000. Och det är uteslutande genom invandringen som kvoten blir högre än noll – antalet infödda svenskar minskar med 105 000 under perioden.

– Utmaningen blir att markant förbättra integrationen av utrikesfödda på arbetsmarknaden. Det gäller i synnerhet utrikesfödda kvinnor. Vidare måste vi se till att minska antalet ungdomar som misslyckas i gymnasieskolan och att gruppen som har svårt att få jobb görs så liten som möjligt. Det kommer att ställa stora krav på Arbetsförmedlingen, säger Arbetsförmedlingens chef Angeles Bermudez Svankvist i ett pressmeddelande.

Skillnaderna är stora regionalt. Medan de tre storstadslänen tillsammans med Uppsala län klarar sig relativt bra ser det svart ut för norra Sverige men också för till exempel Gotland, som har störst andel invånare som går i pension i förhållande till antalet förvärvsarbetande – nästan 43 procent.

Exempel från rapporten 

Några exempel på insatser för att öka och utnyttja arbetskraften bättre från Arbetsförmedlingens rapport:

• Tillvarata outnyttjade arbetskraftspotentialer, till exempel bland utlandsfödda.
• Ökad arbetskraftsinvandring inom yrken med underskott på utbildade inom landet.
• Anpassningar mot arbetsmarknadens efterfrågan nationellt/regionalt/lokalt rörande utbildningsinriktning och utbildningsinnehåll.
• Se över formerna för utbildningar (utbildningar med lågt intresse och kopplingen till arbetslivet).
• Ytterligare utveckla samarbetet mellan arbetsmarknadens parter, kommunerna, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, universitet och högskolor, gymnasieskolor,  andra utbildningsanordnare med flera.
• Utbildningssatsning riktad mot vuxna som saknar gymnasiekompetens.
• Utveckla vuxenutbildningen – fler yrkesutbildningar för vuxna (industri, bygg, vård).
• Öka tillgången på utbildade inom strategiska yrkesområden.
• Minska studietiderna inom utbildningsväsendet.
• Öka andelen unga med godkända betyg från gymnasieskolan.
• Ökad kompetensutveckling av anställda.
• Fortsatta insatser för att hålla tillbaka utslagningen från arbetslivet – undvika att långtidssjukskrivning och att antalet med sjuk- och aktivitetsersättning återigen ökar.
• Effektiv arbetsmarknadspolitik för att nyttja arbetskraftstillgången bättre.
• Utveckla regioners attraktionskraft och infrastruktur