När någon med akuta bröstsmärtor ringer 112 ställer larmoperatörerna ett antal standardfrågor om ålder, kön, hur länge smärtan varat, hur stark den är, om patienten kallsvettas, har yrsel med mera.

Svaren matas in i en dator, men operatörerna fattar själva beslut om vilken prioritet patienten ska ges. Gäller det en hjärtinfarkt skickas en specialutrustad ambulans.

Kvinnor vinner mest på beslutsstödet

Min idé från början var att man borde ta reda på om man med hjälp av en statistisk modell kan använda informationen på ett smartare sätt. Det visade sig att kvinnor hade tjänat mest på systemet. Det verkar som om de var lite svårare för larmoperatörerna att bedöma, säger Martin Gellerstedt som är expert på statistik i medicinska sammanhang .

 

Tillsammans med en forskargrupp vid Högskolan i Borås han studerart hur patienter med akuta bröstsmärtor bedöms när de ringer 112.

Forskarna harsamlat information om drygt 500 patienter i Göteborg, deras svar på larmoperatörernas frågor, vilken diagnos de till slut fick och om de överlevde.

Med den informationen har de sedan skapat ett datorbaserat beslutssystem som de sedan utvärderat.  Medan larmoperatörerna prioriterade 15 patienter för lågt, varav 9 dog,  gjorde dataprogrammet bara 8 missar och de fallen var mindre allvarliga.

Bättre än erfarna läkare

Tanken är att larmoperatörerna ska mata in svaren på standardfrågorna som i dag, sedan visar datorn automatiskt hur stor sannolikheten är för att patienten har hjärtinfarkt.

–  Det är alltid känsligt att låta datorer ta den här typen av beslut, men de studier som är gjorda hittills visar att datorerna slår även de mest erfarna läkarna när det gäller att bedöma hjärtinfarkt, säger Martin Gellerstedt i ett pressmeddelande från Högskolan Väst.

Studien Does sex influence the allocation of life support level by dispatchers in acute chest pain? är publicerad i American journal of emergency medicine. För att få ett säkrare underlag följs nu 5000 patienter med akuta bröstsmärtor upp.