– Det har länge setts som ett faktum att kardiovaskulära sjukdomar skulle vara vanligare på vintern, men studier som är gjorda i Sverige och Finland pekar faktiskt på att det inte är någon större skillnad mellan vinter och sommar, säger Lena Jonasson, professor i kardiovaskulär medicin vid Linköpings universitetssjukhus.

Nordsvenska studier

Bland annat har nordsvenska studier inom ramen för det så kallade Monica-projektet visat att antalet hjärtinfarkter inte ökar vid kyla och inte heller dödligheten i hjärtinfarkt.

Under flera år följde forskarna alla fall av misstänkt hjärtinfarkt i Norrbotten och Västerbotten och jämförde med meteorologiska data. Resultatet blev inte vad man väntat sig. Kyla och värme i sig påverkade inte hjärtinfarkterna, däremot orsakade temperaturhöjningar en ökning av antalet infarkter.

Arktisk oscillation

Den så kallade arktiska oscillationen visade sig också ha en inverkan. Den styr om det är varmt och fuktigt väder eller kall, arktisk luft som strömmar in över Skandinavien. När oscillationsindex ökade och gav varmt och fuktigt väder ökade både dödliga och icke-dödliga infarkter, liksom antalet fall av plötslig hjärtdöd.

Det riktigt kalla väder som vi har nu beror just på att den arktiska oscillationen är inne i en extremt negativ fas. Således borde det leda till att risken för hjärtinfarkt minskar.

Mer stillasittande på vintern

Att det finns studier som har visat att dödligheten i hjärtinfarkt är högre under vintern kan ha andra orsaker, till exempel att övervikt är vanligare under vinterhalvåret och att den fysiska aktiviteten är lägre.

– Man skulle till och med kunna tänka sig att kyla kan vara bra och till exempel kanske minskar risken för blodproppar, eftersom risken för att blodplättarna klibbar ihop sig minskar när det är kallt, säger Lena Jonasson.

Astma och eksem

De flesta astmapatienter har besvär med kylan. Ju kallare det är desto torrare blir luften och det sliter hårt på slemhinnorna. Vid 15 minusgrader är luftfuktigheten noll och då blir påfrestningarna på luftvägar och slemhinnor stor eftersom de både måste värma och fukta luften vi andas in.

Svåra astmaattacker är ofta kopplade till föroreningar och vid kyla är det mer avgaser och andra föroreningar i luften.

Den kalla och torra luften torkar ut huden och förvärrar problemen för personer som har atopisk dermatit, böjveckseksem. Mjukgörande salvor och vid behov kortisonkrämer kan därför behöva användas extra flitigt under vintern.

Sen är det förstås viktigt att se upp med köldskador när det är riktigt kallt. Sjukvårdsrådgivningen 1177 ger goda råd om hur man förebygger köldskador och hur de behandlas om man ändå skulle råka ut för det.