Kravet kommer från Nätverket för patientsäkerhet som för diskussioner både med läkemedelsföretagen och Läkemedelsverket om hur det här konkret ska gå till. Vårdförbundet ingår i nätverket tillsammans med Läkarförbundet, Vårdföretagarna, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Patientförsäkringen.

Många skadas varje år

Varje år skadas ett stort antal patienter på grund av felaktig läkmedelsbehandling. Undersökningar visar att det handlar om cirka 18 000 patienter per år. Av dem uppskattar man att ungefär en tredjedel av fallen beror på förväxling av läkemedel. Av dem är det ungefär 750 fall där förväxlingen ger betydande eller katastrofala personskador.

– Patientsäkerheten har hamnat allt mer i fokus och säkrare förpackningar som minskar risken för förväxlingar är en viktig del i arbetet, säger förbundsombudsman David Liljequist, Vårdförbundets representant i en arbetsgrupp som arbetar mot läkemedelsförväxling inom nätverket.

Streckkoder och färgmarkeringar

Nätverkets krav på hur en säkrare förpackning ska se ut handlar bland annat om att alla förpackningar ska ha enhetlig och tydlig text när det gäller medicinens namn och styrka. Dessutom föreslår de streckkoder på alla förpackningar och särskilda färgmarkeringar för farliga läkemedel och för preparat som ska spädas.

Läkemedelsföretagen har tidigare varit mer intresserade av att utforma förpackningarna så att de ska stämma överens med det egna företagets varudesign, men enligt David Liljequist finns det tecken på att de kan ha börjat ändra inställning.

– De inser att det är dålig marknadsföring att förknippas med läkemedelsförväxlingar, så de har också ett intresse av att lösa det här problemet, säger han.

Landstingen utökar kraven

Några landsting har infört så kallade bör-krav på låg förväxlingsrisk när de upphandlar läkemedel. Bör-krav är inte tvingande, men ger poäng och därmed konkurrensfördelar vid upphandling. Flera landsting planerar nu att utöka kraven för att sätta ytterligare press på läkemedelsföretagen.

I Danmark bytte man nyligen design på apoteksproducerade läkemedel efter att ha genomfört en designtävling. Där används gul färgmarkering för särskilt farliga läkemedel, en streckad linje för sådana som ska spädas och en skala med fem färger för styrka.

– Både i Danmark och England har man tagit fram intressanta modeller som vi kan utgå ifrån i arbetet med att skapa bättre förpackningar, säger David Liljequist.