Det här gör att patienter besparas lidande och personalen sparar både tid och pengar.

– En perifer venkateter, PVK, kan sitta i upp till 72 timmar utan att det ökar risken för tromboflebit. Risken ökade inte heller om vi använde nålar som var storleken större. De något grövre nålarna slammar inte igen lika ofta vilket innebär att vi inte behöver sticka patienten så ofta, säger sjuksköterskan Daniella Hasselberg i tidskriften Aktuellt om vetenskap och hälsa.

Magkänsla hos personalen

Under ett halvår följde hon ett stort antal patienter med perifer venkateter, PVK, på sin kirurgiska vårdavdelning sedan man i samband med utprovningen av ett nytt vårdregister hade konstaterat att man inte följde de nationella riktlinjerna för venkatetrar.  

Tidsbrist kan vara ett skäl till att riktlinjerna inte följs, men också en känsla hos vårdpersonalen att PVK:n inte behöver bytas så ofta.  Daniella Hasselberg ville se i vilken omfattning man inte följde riktlinjerna och vilka konsekvenser det fick.

Hennes resultat visar att patienter besparas det lidande som ett byte av venkateter kan innebära men också att glesare byte ger ekonomiska vinster i form av tidsbesparing och att det går åt färre venkatetrar, skriver tidskriften.

Ändrade riktlinjer 

Enligt de äldre svenska riktlinjerna från 2005 skulle venkateterna bytas inom 12–24 timmar och tunnast möjliga nål skulle användas för att undvika tromboflebit. Från årsskiftet 2009/2010 gäller att PVK:er ska bytas inom 48–72 timmar, men rekommendationen om tunna nålar kvarstår.