Vårdförbundets ordförande i Uppsala län Agneta Wiberg suckar i telefonen. Hon vet inte hur många gånger hon har diskuterat det hälsosamma arbetslivet med arbetsgivarna. Men hon har pratat för döva öron.

– De har helt enkelt inte insett allvaret i att sjuksköterskorna inte klarar de förlängda arbetstiderna, säger hon.

Hon beskriver en verksamhet som ställer extra stora krav på sjuksköterskornas kompetens. Arbetet på barnonkologen är enligt henne så krävande att arbetsgivaren måste välja: antingen hög bemanning och mycket patientfri tid, eller lägre bemanning som kompenseras med kortare arbetstid.

”Rena rama vansinnet

Med de nya arbetstiderna och när erfarna och kunniga sjuksköterskor slutar sänks kompetensen under den nivå som krävs.

– Det är rena rama vansinnet! säger Agneta Wiberg.

Monica Hedström Carlsson är Vårdförbundets fackliga företrädare på avdelning 95A. Även hon beskriver hur omöjligt det är att få divisionsledningen att begripa att arbetet på avdelningen omöjligen kan fungera med de nya arbetstiderna. Nu leder det till att ytterligare sju sjuksköterskor säger upp sig, utöver de tre som redan har gjort det.

– Nästan hälften av sjuksköterskorna försvinner. Och de som är kvar visar upp tydliga symtom på stress som depressioner, magont och så vidare, säger hon.

Lägger schema en vecka i taget

Flera sjuksköterskor avsade sig nattarbete redan innan det nya systemet skulle träda i kraft. Därför saknas det nu sjuksköterskor på 44 nattpass under den kommande sexveckorsperioden (räknat från den 11 januari), det vill säga mer än vartannat nattpass. Lösningen är att sjuksköterskor beordras att jobba natt. Schemat läggs en vecka i taget.

– Vi hade den gamla modellen i elva år. Då var det aldrig några problem att få folk till nätter och semestrar. Vi ställde upp för varandra.

Nu orkar de inte. Arbetet är krävande och med rotationstjänstgöringen finns det inte tid för återhämtning. Särskilt tungt är det på natten, då det inte finns några läkare på avdelningen och de två sjuksköterskorna är ensamma om ansvaret.

”Brister i den medicinska säkerheten

Barnläkaren Josephine Palle är också orolig. Till Upsala Nya Tidning säger hon:

– Våra sjuksköterskor har haft något högre lön och jobbat något mindre, och orsaken till det är att det är ett tungt jobb vi har. De fick den tidigare modellen för att de skulle orka jobba. Det som oroar oss väldigt mycket just nu är att man känner att det blir brister i den medicinska säkerheten, säger hon.

Magnus Grabski är en av sjuksköterskorna på avdelningen. Han berättar om ett psykiskt tungt arbete som inte blir lättare av att erfarna kolleger slutar.

– Jag har ångest varje dag jag går till jobbet. Är det någon som har sagt upp sig? Vad innebär det för mig? Det är mycket kraftfulla läkemedel vi hanterar. Risken att jag gör fel ökar. Då är det min legitimation jag riskerar.

Än har han inte sagt upp sig.

– Jag skulle vilja göra det, men då skulle jag stå utan inkomst, säger han.

Har gjort anmälan

Agneta Wiberg berättar att avdelningschefen på 95A nu har i uppdrag att lägga schemat vecka för vecka för att klara ut alla vakanserna.

– Det är i gränslandet för vad som är tillåtet. Även en sjuksköterska på avdelning 95A måste kunna planera sitt liv med några månaders framförhållning, säger hon.

Vårdförbundet i Uppsala har också gjort en anmälan till Arbetsmiljöverket för att få ett ingripande, en så kallad 6:6A-anmälan.

– Vi tänker också göra en anmälan till Socialstyrelsen, säger Agneta Wiberg.

Korrigerad 100106 kl 23:12