Sverige har spelat en pådrivande roll både för att ta fram rekommendationen och för att få ett slutligt antagande. Det är första gången alla Europarådets medlemsstater enats om ett dokument som uttryckligen bekräftar hbt-personers rättigheter.

Genom rekommendationen görs homo- och bisexuella samt transpersoners rättigheter mer synliga och tydliga och det blir enklare för enskilda medborgare att peka på de rättigheter som gäller inom exempelvis privat- och familjeliv, utbildning, arbete, hälsa och organisationsfrihet.

Till exempel samkönade sambors lika rätt som andra sambor att överta bostadskontrakt vid partnerns död. Att föräldrarnas sexuella läggning inte får vägas in vid beslut om vem som ska få vårdnad om barn vid vårdnadstvister.

Det blir heller inte lika lätt för stater att förneka att homo- och bisexuella samt transpersoner har rätt till skydd mot diskriminering. Företrädare för det offentliga, så väl på lokal, regional som nationell nivå, ska göras medvetna om sina skyldigheter att inte göra uttalanden som kan uppfattas som en uppmaning eller uppmuntran till att sprida hat eller andra former av diskrimineringen gentemot hbt-personer.

Rekommendationen slår också fast att stater är skyldiga att juridiskt erkänna ett fullbordat könsbyte och därmed utfärda id-handlingar och andra officiella dokument.