Kunskap minskar användningen av begränsningsåtgärder

När personalen förstår orsakerna till varför personer med demenssjukdom faller eller är aggressiva använder de fysisk begränsning av de boende i mindre grad. Det visar en avhandling från Umeå universitet.

Vårdpersonal på särskilda boenden för personer med demenssjukdom gick igenom ett sex månader långt utbildningsprogram. Tanken var att de skulle lära sig vad som kan orsaka exempelvis fall och aggressivitet, berättar sjuksköterskan Tony Pellfolk som i dag lägger fram sin avhandling. 

Och det hade avsedd effekt; personalens kunskapsnivå ökade, deras attityder till fysiska begränsningsåtgärder förändrades och användningen av sådana minskade. Fysiska begränsningsåtgärder är till exempel sele, bälte eller bord monterat på stolen.

Bättre arbetsmiljö

Satsningen innebar att även arbetsmiljön blev bättre. Samvetsstressen, det vill säga känslan av att inte räcka till eller att man gör något i sitt arbete som man inte riktigt kan stå för, minskade, liksom arbetsbördan, kraven och upplevd kontroll i arbetet. Samtidigt tyckte vårdarna att vårdklimatet blev mer positivt och att det sociala stödet ökade.