I dag lämnar Högskoleverket över rapporten om hur specialistutbildningarna för sjuksköterskor kan utformas som examina till Utbildningsdepartementet. Kontentan är att det finns tre möjliga varianter som alla har både för- och nackdelar, berättar Aija Sadurskis på Högskoleverket:

1. Yrkesexamen.
2. Generell examen på magisternivå (totalt fyra års högskolestudier, det vill säga ett år efter grundutbildning till sjuksköterska) eller masternivå (totalt fem års högskolestudier).
3. Specialisttjänstgöring liknande den modell som läkarna har (ST-utbildning).

Ger lärosätena stor frihet

Om alternativ 1, yrkesexamen, väljs bör de fasta inriktningar som finns i dag tas bort och varje lärosäte bestämma vilken eller vilka inriktningar som de vill erbjuda och vilka mål som ska gälla för respektive inriktning. Denna variant innebär större möjligheter än tidigare för lärosätena att själva bestämma, men ställer samtidigt krav på att de inte bara ser till vad de har kompetens för, utan också vilka önskemål vårdgivarna har.

Flexibilitet - men kräver samarbete

Alternativ 2, generell examen på magister- eller masternivå är något som alla högskolor i dag kan ge (med reservation för att några inte kan ge masterexamen) och själva bestämma vilken eller vilka inriktningar de vill erbjuda. Det betyder en ännu större flexibilitet och frihet för lärosätena att ge utbildningar som motsvarar verksamhetens behov, men ställer större krav på samarbete med vårdgivarna. Det är också något som redan görs, till exempel ögonsjuksköterskeutbildningen.

Mycket talar för ST

Det finns mycket som enligt Aija Sadurskis talar för det tredje alternativet, en specialisttjänstgöring liknande läkarnas. Men eftersom det berör så många frågor för vården (kommuner och landsting) kräver det en stor egen utredning, och det ligger utanför både Högskoleverkets uppdrag och kompetens. 

Högskoleverket har under arbetets gång haft en referensgrupp. Där har man bland annat framfört att det är viktigt att specialistutbildningarna ligger på avancerad nivå, och velat att de också ska leda till magisterexamen.

Vårdförbundet vill ha minst magisterexamen

 

I referensgruppen har Vårdförbundet representerats av Ulla Falk, som har ett särskilt ansvar för utbildningsfrågor. Hon är orolig för att rapporten kommer att innebära att det inte blir den genomgripande förbättring av specialistutbildningarna som behövs utifrån verksamhetens behov.

 

- Utbildningen behöver  vara flexibel så att den inte skapar återvändsgränder. Den ska leda till minst magisterexamen inom kunskapsområdet omvårdnad/vårdvetenskap och en yrkesexamen med skyddad specialistbeteckning inom valt fördjupningsområde. Som specialistsjuksköterska bör man ha kompetens att initiera och leda förbättringsarbete i omvårdnad i sin verksamhet.

Orolig för alltför lite specialisering

Men Aija Sadurskis påpekar att det är ett problem om dessa 60-poängsutbildningar (enligt det nya poängsystemet) både leder till specialistsjuksköterskeexamen och magisterexamen.

- Konsekvensen av det blir att för stor del av specialistutbildningen ägnas åt att ge magisterkompetens och det kan leda till för lite specialisering. Magisterexamen bör därför vara en separat examen, anser hon.