Det anser SBU som i en ny granskningsrapport konstaterar att det saknas bevis för att silverförband har bättre effekt på sårläkningen än andra förband.

– Ska silverförband användas bör det ske inom ramen för kontrollerade studier eller någon annan typ av systematisk uppföljning av effekten, säger Anna-Christina Ek, professor emeritus i vårdvetenskap och en av tre sakkunniga som för SBU:s räkning har granskat de studier som har gjorts på silverförbandens effekter.

Otillräcklig kvalitet

I rapporten konstateras att det finns för få studier av tillräcklig kvalitet för att avgöra om det finns någon skillnad mellan silverförband och förband utan silver när det gäller effekter på andel läkta sår, sårstorlek, smärta, livskvalitet, andel infektioner och antibiotikaförbrukning vid behandling av kroniska sår.

Det saknas även kontrollerade studier av silverförbandens effekt på bakterier i kroniska sår.

Silver har under lång tid använts inom sjukvården för behandling av olika infektioner och silverförband anses av många vara särskilt bra vid behandling av svårläkta och långsamt läkande sår. Silvret antas minska mängden bakterier i såret och därmed påskynda läkningen.

Miljöfarligt

Problemen med silverförband är två. Silver är en giftig tungmetall som kan ge upphov till oönskade hälsoeffekter och ha en negativ inverkan på naturen och dess djurliv. Det finns också en risk för att bakterier som utvecklar resistens mot silver också blir resistenta mot antibiotika.

Enligt en enkätstudie bland distriktssjuksköterskor som SBU gjorde i fjol uppgav nära 60 procent att de använde silverförband vid behandling av kroniska sår.