Det visar en avhandling av biomedicinska analytikern Mirja Mindemark vid Uppsala universitet.

– Provet har funnits i ett par år och börjar komma på bred front inom vården nu. Det är ett bra alternativ som screeninganalys för att skilja inflammatoriska tarmsjukdomar från colon irritabile, säger Mirja Mindemark.

Symtomen vid IBD, inflammatorisk tarmsjukdom, är i regel svåra att skilja från IBS, colon irritable. Det vanligaste sättet att skilja sjukdomarna åt är koloskopi. Det viktiga är att kunna diagnostisera IBD rätt eftersom det är en inflammatorisk sjukdom där behandlingen starkt skiljer sig från behandling av IBS.

Dyr undersökning

Men koloskopi är en relativt dyr undersökning, den är obehaglig för patienten och i primärvården finns varken kapacitet eller resurser för att utföra undersökningen på alla patienter med misstänkt IBD.

Sedan ett par år finns det ett avföringsprov som mäter fekalt calprotein, vilket är en markör för tarminflammation. Är provet negativt beror symtomen troligtvis på IBS och någon koloskopi behöver då oftast inte göras på patienten.

Sparar miljoner

I en av sina studier visar Mirja Mindemark att rätt använt skulle avföringsprovet kunna minska antalet koloskopier vid IBD-diagnostisering med mellan hälften och två tredjedelar. Sjukvårdskostnaderna i Sverige skulle kunna minska med cirka 17 till 23 miljoner euro. Samtidigt skulle väntetiderna för dem som är i störst behov av koloskopi minska.

Mirja Mindemark gjorde studien för att visa hur mycket ett enskilt prov inom laboratoriemedicinen kan spara om man ser till helheten och inte stirrar sig blind på kostnaderna för själva provet.

Svårt se helheten

– Det är lätt att skära ned på labb eftersom det är så tydligt vad olika analyser kostar. Ofta är det svårt att se sambanden mellan ett enskilt test och den påverkan det kan få på övriga vårdkostnader, säger hon.

I sin avhandling visar Mirja Mindemark att det finns stora regionala skillnader i hur olika analyser används i Sverige.

– Till största delen beror det troligen på regionala traditioner. Man gör som man alltid har gjort.

Men Mirja Mindemark visar i sin avhandling att det även med begränsade utbildningsinsatser går att förändra beställningsrutinerna i primärvården, inte bara på kort sikt utan också långsiktigt.