Kunskapsutvecklingen inom vården sker snabbt och akademiseringen av sjuksköterskeutbildningen har därför varit både bra och nödvändig, konstaterar Lisbeth Löpare Johansson. Men hon anser att även om sjuksköterskorna har erforderlig utbildning, kräver yrket en individanpassad inskolning som arbetsgivaren har ansvar för.

Behöver inte vara ett AT-år

Vårdförbundet har redan aktualiserat frågan om en förlängning av utbildningen med fokus på den verksamhetsförlagda delen, den kliniska utbildningen. Men har inte låst sig vid att utbildningen ska se ut på ett särskilt sätt. 

- Vi har inte sagt att det ska vara ett AT-år. Vi vill diskutera det i ett sammanhang, kopplat till diskussionen om grund- och specialistutbildningen.

Vill att fler ska specialistutbilda sig

Specialiserad verksamhet, som exempelvis Astrid Lindgrens barnsjukhus, kräver specialistutbildade sjuksköterskor, konstaterar Lisbeth Löpare Johansson. När det gäller specialistutbildningen lyfter hon fram fyra åtgärder för att fler ska specialistutbilda sig: sjuksköterskorna ska få lön under utbildningen, villkoren efter utbildningen ska bli bättre med bland annat högre lön, det måste vara tydligt vilket ansvar den specialistutbildade respektive den grundutbildade sjuksköterskan ska ha i vården och att specialistutbildningen ska vara anpassad till vårdens utveckling.

Samverkan behövs

Vårdförbundet anser också att det behövs ett nationellt samverkansorgan, där vårdgivarna, universitet och högskolor samt de organisationer som företräder sjuksköterskor ska ingå.

- Men även efter en utveckling av utbildningarna så kommer arbetsgivaren alltid att ha ansvar för att planera sitt rekryteringsbehov och att erbjuda bra villkor, säger Lisbeth Löpare Johansson.

Läs Karolinskas debattartikel på http://www.dn.se/debatt/