Statens folkhälsoinstitut har varit med och finansierat ett flerårigt projekt med syfte att utveckla öppenvårdsinsatser för spelberoende vuxna. I det så kallade öppenvårdsprojektet samarbetar myndigheten med Göteborgs och Malmö stad, samt Beroendecentrum Stockholm och Karolinska institutet.

Under projekttiden har 348 spelberoende behandlats med motiverande samtal, MI, och kognitiv beteendeterapi, KBT. Åtta av tio hjälpsökande var män, hälften hade invandrarbakgrund, och de hade i genomsnitt varit spelberoende i sju år.

– Att metoderna MI och KBT valdes berodde delvis på personalens kompetens och delvis på att internationella studier har visat att metoderna är effektiva vid spelberoende, säger Folkhälsoinstitutets utredare Ulla Britta Ahlgren.

Många behöver behandling

Hur vanligt det är med spelberoende är svårt att säga. Enligt en befolkningsstudie som Folkhälsoinstitutet presenterade 2009 finns omkring 24 000 personer i Sverige med så allvarliga spelproblem att de behöver behandling. En pågående longitudinell studie ska ge mer kunskap.

– Nu har vi vetenskapligt utvärderat metoder att arbeta med spelberoende, och vi vet att det finns personer som behöver behandling. Målsättningen är att det här ska utvecklas, och det tror jag kommer att ske, säger Ulla Britta Ahlgren.

Spelproblem finns framför allt i storstäderna, men en kommunenkät visar att 22 procent av de kommuner som svarade prioriterade arbete med spelproblem. Några av dem hade också påbörjat någon form av behandlingsarbete.

Att identifiera att en person lider av spelberoende är inte alltid helt enkelt.

– Personer med spelproblem söker ofta hjälp för annat. Antingen kommer de till socialtjänsten för att de har ekonomiska svårigheter, eller så kommer de till sjukvården på grund av psykisk ohälsa, säger Ulla Britta Ahlgren.