Det säger Mats Thorslund, professor i sociogerontologi på Karolinska institutet och forskare vid Äldrecentrum i Stockholm, till Ekot. Han har på uppdrag av kommunfullmäktige i Stockholms kommun granskat personaltätheten vid stadens demensboenden.

Anledningen till den stora arbetsbelastningen är att de boende har större omsorgsbehov nu än tidigare och att bemanningen inte har hängt med i den utvecklingen. Personalstyrkan bör öka med 10 till 20 procent för att de ska hinna med, säger han.

Inte unikt för Stockholm

Rapporten visar att det behövs betydligt fler anställda för att de boende ska få hjälp med att till exempel äta, gå på toaletten eller komma ut någon gång. Den situationen är inte unik för Stockholm.

– Min bedömning är att Stockholm i det här avseendet inte skiljer sig från hur det ser ut i övrigt. Det finns naturligtvis undantag. Det finns demensboenden som har tillräcklig bemanning, och där det inget är att säga om kvalitén. Men överlag är den genomsnittliga bemanningen för låg för att uppfylla de kriterier som Stockholm och andra kommuner satt upp, säger Mats Thorslund till Ekot.

Skyddsåtgärder förbjudna

Som Vårdfokus tidigare har berättat upphävde Socialstyrelsen i början av sommaren föreskrifterna om tvångs- och skyddsåtgärder i demensvård. Ett beslut som sannolikt ökar behovet av mer personal i demensvården ytterligare.

Utan lagstöd är det inte längre möjligt att med till exempel ett kodlås hindra en dement person från att gå ut. Situationen ska i stället, enligt Socialstyrelsen, lösas med att personal tar hand om personen. En bra lösning förutsatt att det finns tillräckligt med personal, snabbt.

– Ja, det är klart att en demensvård utan möjlighet att hålla dörrarna låsta skulle kräva betydligt mer personal, säge Mats Thorslund.