När livet är hotat och det verkligen behövs en ambulans är det inte säkert att det finns någon som kan rycka ut. Ofta beror det på att ambulanser överutnyttjas både för personer utan medicinskt behov och för planerade transporter mellan vårdenheter.

Det visar en doktorsavhandling som har lagts fram av av Lena Marie Beillon vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap och som beskrivs i senaste numret av Omvårdnadsmagasinet.

Men det handlar inte bara om överutnyttjande. Även felbedömningar gjorda vid larmcentralen som leder till att ärenden prioriteras för lågt gör att svårt sjuka eller skadade personer utsätts för allvarliga risker.

Den bedömning som larmcentralen gör när det kommer ett samtal om ett sjukdoms- eller olycksfall görs av larmoperatören, oftast en undersköterska, som med hjälp av ett prioriteringssystem med standardiserade frågor ska avgöra hur akut det är.

Vid svårbedömda fall bistår en sjuksköterska larmoperatören.

Studierna är gjorda inom ambulanssjukvården i västra Sverige, Norrbotten och södra Finland.