Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, i Uppsala har nyligen lanserat sin kunskapsbank om våld i nära relationer. Där publicerar 16 myndigheter, bland annat Brottsoffermyndigheten, Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting, rapporter och aktuell forskning.

På kunskapsbanken finns information om mäns våld mot kvinnor, våld i samkönade relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck. Den vänder sig i första hand till dem som arbetar med våldsutsatta personer, till exempel inom hälso- och sjukvården.

– Sjukvårdspersonal bör veta att våld mot kvinnor är vanligt och att det drabbar vem som helst. Därför tycker vi att personal inom mödravården ska fråga alla kvinnor de möter om de har utsatts för våld eller hot om våld, säger Åsa Witkowski, verksamhetschef för NCK:s kvinnofridsenhet.

Varierande kunskapsnivå

Kunskapsnivån inom vården varierar, säger hon. På gynekologiska mottagningar vet personalen hur de ska behandla och bemöta våldtäktsoffer. När det gäller akutmottagningar och vårdcentraler är man mer famlande. Men kunskapen har utvecklats.

– Många landsting har numera bra handlingsprogram för hur man ska möta våldsutsatta kvinnor och allt fler skaffar skriftliga rutiner.

Om våldets har förändrats, ökat eller blivit grövre törs hon inte svara på.

– När personal säger att nu har de sett det värsta så kommer alltid något som är ännu värre.

En skillnad när det gäller det sexuella våldet märks dock: Gruppvåldtäkter har blivit vanligare.

– Vi kan inte längre att utgå från att det bara har varit en förövare.