Det kan vara svårt att upptäcka att en tonåring är deprimerad. Många håller masken och ler eller är snarare irriterade och snäsiga i stället för ledsna. Som skolsköterska eller barnsjuksköterska på ungdomsmottagningen får man i stället leta efter signaler som att det går sämre i skolan eller att eleven ofta kommer med den ena kroppsliga krämpan efter den andra som magont och huvudvärk. Det kan också röra sig om koncentrationsproblem och trötthet.

Studie presenteras i dag

 Anne-Liis von Knorring, professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Uppsala universitet har undersökt hur deprimerade 16–17–åringar mår som vuxna. Det visade sig att de löper risk att bli sjuka igen, särskilt om depressionerna var långvariga, mer än ett år, och återkommande. De riskerar också att utveckla hjärtkärlsjukdomar och ateroskleros, redan i 30–årsålderns syns sådana förändringar. Den psykiska ohälsan får även sociala konsekvenser i form av mer skilsmässor och misshandel.

– Detta understryker vikten av att se och agera tidigt. I dag finns ganska många möjligheter att hjälpa i form av terapi och mediciner, säger Anne-Liis von Knorring.

Studien presenteras i dag på Psykiatridagen 2010 som arrangeras i Stockholm.