Akademiska sjukhuset har haft stora utbrott av vinterkräksjuka de senaste åren. Mellan 2005-2008 hade sjukhuset dessutom stora utbrott med en mycket resistent tarmbakterie, en ESBL-bildande Klebsiella pneumoniae, där över 300 patienter smittades.

I vintras upptäcktes ett antal patienter som misstänktes ha blivit smittade av samma bakterie, och för att förhindra ett nytt utbrott tillsattes en arbetsgrupp, ledd av chefsläkaren, som påminde personalen om hygienreglerna och informerade patienterna om vikten av att tvätta händerna.

– Vi införde spritservetter och så kallade bordsryttare, små skyltar med information om handhygien, som ställdes på patienternas matbrickor, säger hygienläkaren Birgitta Lytsy, som har ingått i arbetsgruppen.

Hygienronder och screening

På de omkring 15 avdelningar där risken för smittspridning varit störst har de också haft hygienronder under sommaren, samt genomfört en screening för att se hur många patienter som varit smittbärare. Sedan mitten av har det tagits 5 000 odlingar.

– Screeningen har kostat 800 000 kronor – men det ska ställas mot hur mycket det kostar när en smitta väl har brutit ut. Utbrottet av den resistenta tarmbakterien kostade 30 miljoner kronor bara under 2007.

Smitta i vården är dyrt, och ingenting som sjukhuset har någon budget för. Det är en politisk fråga att se till att det finns tillräckligt med personal och vårdplatser för att vårdhygieniska rutinerna ska kunna följas, anser Birgitta Lytsy.

Screeningen som gjordes under sommaren visade att det inte finns någon akut smittspridning på sjukhuset. Bara ett litet antal nya fall av den ESBL-bildande Klebsiella pneumoniae kunde hittas, och de patienterna smittades troligen i vintras.

– Åtgärderna har alltså haft effekt. Personalen har gjort ett fantastiskt jobb eftersom smittan har stoppats, säger Birgitta Lytsy.