Klimatförändringarna kommer att medföra att värmeböljor blir vanligare. Regeringen har därför gett Socialstyrelsen i uppdrag att utreda behovet av beredskapsåtgärder.

"Riskgrupper måste identifieras och uppmärksammas särskilt när det blir ovanligt varmt", skriver Socialstyrelsen i sin rapport.

I Sverige är vi av tradition bättre på att skydda oss mot kyla än mot värme. Vid värmeböljor sommartid finns det en överdödlighet bland dem som är försvagade på grund av ålder eller sjukdom.

Inte bara äldre

Förutom äldre handlar det också om personer som har vårdats på sjukhus för bland annat kol, psykisk sjukdom, diabetes, demens och missbruksproblem. Även personer med kroniska sjukdomar och överviktiga kan vara i riskzonen vid ansträngning i hög värme. En annan riskgrupp är nyfödda och små barn som inte har hunnit utveckla sin värmereglering.

De negativa effekterna av värmeböljor är större i hemmiljön än i sjukhusmiljö, eftersom de sjuka där blir omhändertagna och får tillsyn regelbundet.

Inte något ovanligt

Socialstyrelsen anser att synen på värmeböljor måste förändras för att beredskapen ska kunna förbättras. I dag ses värmeböljor som en kris som sällan inträffar – vi måste i stället börja se det som andra säsongsbundna händelser som vinterkräksjuka och influensa och skapa en beredskap för att hantera det.

Inom vården behövs information, handlingsplaner och rutiner som hela tiden uppdateras och förs ut. Dessutom behövs bättre solskydd och kylanläggningar vid vårdinrättningar och boenden av olika slag. Det skulle också ge en bättre arbetsmiljö för vårdpersonalen och därmed säkrare vård, anser Socialstyrelsen.

Några landsting och kommuner har börjat arbeta fram förslag på hur värmeböljor ska hanteras inom vården, men generellt sett är frågan inte prioriterad.