Beredskapen inför pandemier ska förbättras

Regeringen anser att samhällets beredskap vid en hotande pandemi måste bli bättre. Därför ska en utredare granska rutinerna kring beredskapslagringen av medicin och vaccin.

Sveriges beredskapslager började byggas upp under kalla kriget för att kunna möta de eventuella krigshandlingar som skulle drabba civila. Till följd av det förbättrade säkerhetspolitiska läget har stora delar av lagren avvecklats.

Men fortfarande finns ett behov av beredskap vid exempelvis en pandemi och stora mängder vacciner och virala läkemedel lagerhålls därför. Det är Socialstyrelsen och landstingen som ansvarar för beredskapslagren och värdet på de läkemedel som finns där uppgår till omkring 380 miljoner kronor.

Nu ska en statlig utredning granska hur beredskapslagringen kan förbättras. Målet är att det ska finnas tillgång till läkemedel och annan hälso- och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser och kriser. Samtidigt är det viktigt att få till en lagerhållning som minimerar riskerna för att mediciner och vacciner blir gamla och därför måste slängas.

I utredarens uppdrag ingår att:

• utforska vilken myndighet som bör få i uppdrag att besluta om när de beredskapslagrade läkemedlen ska användas och vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att detta ska få ske.
• identifiera om det finns behov av att lagra andra läkemedel än de som för närvarande finns i lager, som exempelvis hjärt- och lungmediciner eller pneumokockvacciner.
• analysera om lagrens placering är optimal för att tillgodose hälso- och sjukvårdens behov och vid behov lämna förslag till förändringar av lagrens placering, samt hur distributionen av läkemedel från lagren ska organiseras så att leveransen blir snabb och säker till sjukvårdshuvudmännen.
• analysera och lämna förslag på hur en reglering av skador orsakade av utgångna läkemedel bör utformas.
• se över behovet av en mer flexibel smittskyddslagstiftning vid allvarliga hälsohot.

Utredningen ska vara klar senast den 1 juni 2013.