I höstas genomförde Socialstyrelsen en nationell granskning av hur den vårdhygieniska standarden ser ut i Vårdsverige. 56 enheter inom slutenvården och primärvården besöktes och fick bland annat svara på frågor om hygienrutiner och personalens utbildning i hygienfrågor. 

Till exempel kunde inte sju av tio ortopedkliniker beskriva någon rutin för systematisk avvikelsehantering av vårdrelaterade infektioner. Bara på 15 av de cirka 70 besökta enheterna hade Socialstyrelsen inget att kritisera.

Under våren väntas Socialstyrelsen komma med en sammanfattande rapport om resultaten. Men Vårdfokus har redan nu läst resultaten från samtliga inspektioner runt om i landet.

Utbildning saknas

Bland annat visar inspektionerna att bristen på utbildning i vårdhygien är stor på många håll. Främst handlar det om fortlöpande kompetensutbildning i vårdfrågor för personal med patientnära arbete.

Men det är också vanligt att personal, särskilt läkarna, inte får någon hygienutbildning alls i samband med sin anställning.

På många håll saknas rutiner för hur tvätt ska hanteras , särskilt smutsig sådan, och för sterilgods.

På en enhet saknades handdesinfektionsmedel på fyra av fem undersökta patienttoaletter och pappershanddukar på två.

På fyra enheter såg inspektörerna under sin rundvandring personal som bar klockor, ringar  eller långärmat - trots att detta numera är helt emot reglerna i det vårdnära arbetet.

I fem landsting och i Gotlands kommun saknade sektionerna för vårdhygien helt direktiv för sitt arbete. Det innebär att den vårdhygieniska expertisen saknar mandat för åtgärder vid smittspridning, upphandling samt vid om- och nybyggnad.

På 21 av de inspekterade enheterna är rapporteringen av vårdrelaterade infektioner bristfällig. På 30 av dem fanns det brister i utbildningen i hygienfrågor. Antingen fick nyanställd personal ingen utbildning i de lokala rutinerna, och det gällde särskilt läkarna, eller så fanns det ingen återkommande kompetensutveckling i vårdhygienfrågor. På en del enheter saknades båda delarna.

"Brister i hörsamheten"

Gunnar Kahlmeter, docent i klinisk bakteriologi och ordförande i Europeiska kommittén för antibiotikafrågor anser att Socialstyrelsens nationella granskning av vårdhygienen avslöjar brister i såväl organisation, utbildning och vårdrutiner. Men han menar också att det brister  i hörsamheten bland personalen.

– Eller är det bara det att vi tycker reglerna är fåniga och överdrivna, vi vet ju egentligen bäst, och så här har jag gjort i alla år och varför skulle det plötsligt vara så fel, säger han ironiskt.

Gunnar Kahlmeter påminner om att vårdrelaterade infektioner orsakar 35 000 patienters liv i Europa varje år, och antibiotikaresistens 17 000.

– Men kanske gäller det inte mig och min verksamhet, kanske är vi jätteduktiga allihop?

I går föreläste han under rubriken "Multiresistenta bakterier - en enkel resa till Eländet" för kolleger i Kronobergs län. Det är ett föredrag han har hållit många gånger. 

– Men fortfarande 2011 ifrågasätter de äldsta och mest erfarna behovet av att utföra handhygien på föreskrivet sätt och insisterar på att hitta på egna modeller för hur detta bör genomföras. Deras attityd färgar övrig personal och yngre kolleger. Och därför ser det ut som det gör i Socialstyrelsens granskning.

De landsting och avdelningar som fått anmärkningar har två månader på sig att rapportera till Socialstyrelsen vilka åtgärder som har vidtagits för att komma till rätta med hygienstandarden.

 

Resultat i de olika regionerna

 

I landstingen i Östergötland, Jönköping och Kalmar

saknade de flesta av de inspekterade kirurgklinikerna dokumenterade rutiner för hantering av smutsig tvätt, i en del fall också för ren tvätt, sterilt gods eller riskavfall.

På ett av sjukhusen fanns det ingen utbildning i hygienfrågor för nyanställda och på ett annat var det oklart om nyanställda läkare får någon hygienutbildning. Bara Vrinnevisjukhuset i Norrköping slapp undan kritik helt.

I Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten

gjorde Socialstyrelsen inspektioner på tio ortopedkliniker. Inte på något av de tio sjukhusen får alla som deltar i patientnära vårdarbete någon återkommande kompetensutveckling i vårdhygien, konstaterar Socialstyrelsen. Minst uppbackning får läkarna. 

Sju av klinikerna kunde inte beskriva någon rutin för systematisk avvikelsehantering eller riskhantering av vårdrelaterade infektioner och en av klinikerna saknade dessutom rutin för sterilt gods, ren och smutsig tvätt och flergångsprodukter.

I Västra Götaland och Hallands län

fick tio vårdcentraler besök av Socialstyrelsens inspektörer. Bara två av dem klarade sig helt undan kritik. Hos de andra åtta vårdcentralerna var de vanligaste bristerna att det fattades lokala rutiner för att förebygga vårdrelaterade infektioner, och för hantering av sterilt gods, tvätt och avfall, och att det inte fanns någon systematisk rapportering av vårdrelaterade infektioner. Det fanns inte heller någon återkommande kompetensutveckling i hygienfrågor.

Gotlands kommun

fick aldrig något inspektionsbesök utan besvarade bara ledningsenkäten. Men Socialstyrelsen konstaterar att sektionen för vårdhygien saknar direktiv för sitt uppdrag, och inte har något dokumenterat mandat vid smittspridning, vid om – och nybyggnad eller upphandling.

I Stockholms läns landsting

fick nio vårdcentraler besök, två av dem slapp kritik. Fyra av dem hade ingen systematisk rapportering av vårdrelaterade infektioner, tre kontrollerade inte om basala hygienrutiner följdes.

På två av vårdcentralerna fanns det inga dokumenterade rutiner för hantering av ren och smutsig tvätt, eller sterilt gods och riskavfall och på två fick inte all personal i patientnära arbete kompetensutveckling i hygienfrågor. På tre av vårdcentralerna såg inspektörerna under sin rundvandring personal som bar klockor, ringar eller långärmat.

I Kronoberg, Blekinge och Region Skåne

genomförde Socialstyrelsen tio besök på medicinkliniker. I Kronoberg inspekterades två medicinkliniker, på lasaretten i Växjö och Ljungby. Båda var utan anmärkning. Likadant var det på medicinkliniken vid Ystad lasarett. Visserligen noterade Socialstyrelsen att det där fanns gula hygienrockar av tyg i behandlingsrummen för att läkarna inte ville använda plastförkläden, men det lovade verksamheten åtgärda omedelbart.

På två medicinkliniker fick ingen personal utbildning i hygienrutiner vid anställningen, och på två fick inte läkarna det. På två kliniker hade man ingen återkommande kompetensutveckling och på en saknades det för sjuksköterskor, undersköterskor och annan personal. Tre kliniker registrerade inte vårdrelaterade infektioner i avvikelsesystemet, och två saknade rutiner för hantering av smutsig tvätt och/eller sterilt gods.

På ett ställe bar några i personalen långärmade rockar, på ett annat saknades handdesinfektionsmedel på fyra av fem undersökta patienttoaletter och pappershanddukar på två.

I den tillsynsregion som omfattar Uppsala, Gävleborg, Västmanland, Dalarna, Värmland, Örebro och Södermanland

gjordes elva besök på vårdavdelningar i neonatalvård, intensivvård, på en ortopedisk vårdavdelning och en neurokirurgisk intensivvårdsavdelning.

På sju av avdelningarna hade Socialstyrelsen inga anmärkningar, på de andra handlade kritiken om brist på utbildning i enheternas hygienrutiner. På en avdelning fick ingen personalkategori återkommande kompetensutveckling inom hygienområdet, på tre fick inte läkarna utbildningen i samband med anställning och på två fick de heller inte återkommande kompetensutveckling i hygienfrågor.

Landstingen i Uppsala, Dalarna och Gävleborgs län följer inte upp att de landstingsövergripande riktlinjerna för att förebygga vårdrelaterade infektioner efterlevs.