Hälsoekonomen Gustav Tinghög har undersökt vilka värdekonflikter som uppstår när man måste prioritera inom sjukvården. Resultatet, som presenteras i en tvärvetenskaplig avhandling i gränslandet mellan ekonomi och filosofi, visar bland annat att högavlönade kommer snabbare fram till mål i vårdkön.

I rena siffror är sjukvårdsköerna 34 procent kortare för höginkomsttagare som väntar på kirurgi och 27 procent kortare för dem som väntar på ortopedi.

Oklart varför

Frågan varför det är så har inte varit i fokus för den kvantitativa studien, men att den höga lönen i sig skulle påverka kötiden är inte särskilt sannolikt. Däremot tror Gustav Tinghög att höginkomsttagare vanligtvis är mer välutbildade och därför kanske bättre förstår de administrativa systemen och kan göra sin röst hörd.

– Det skulle helt enkelt kunna vara så att de är ivrigare och inte nöjer sig med ett nej, säger han.

Väntetid avgör

Fyra andra vårdgrupper som undersöktes – hjärt-kärlsjukdomar, gynekologi, urologi och ögonsjukvård – uppvisade däremot inga skillnader. Något som enligt Gustav Tinghög är enklare att spekulera kring.

– Allmänkirurgi och ortopedi är de områden där väntetiderna är längst, så det kan ju vara så att en tröskeleffekt slår in. Har man väntat länge på operation blir man helt enkelt ivrigare. Men det kan finnas flera tänkbara förklaringar, säger han.