Inom laboratoriemedicin i Västerbotten arbetar omkring 200 biomedicinska analytiker, de flesta på Universitetssjukhuset i Umeå. De närmaste tio åren kommer hälften av dem att gå i pension och nu ökar oron för att det kan bli svårt att hitta ersättare.

Av de 17 tjänster som har varit vakanta den senaste tiden har man bara lyckats tillsätta 8.

Men alla är inte oroliga utan tycker snarare att bristen är till fördel för de enskilda biomedicinska analytiker som i dag är verksamma och som länge har kämpat för att få upp sina löner.

Frida Jonsson arbetar på avdelningen för klinisk genetik och hon tycker inte att bristen på biomedicinska analytiker enbart är av ondo:

– Jag hoppas att lönerna kan öka när det blir brist på vår yrkeskompetens.

Och faktum är att just de låga lönerna tycks vara en av orsakerna till att så få söker sig till Västerbotten.

– Andra arbetsgivare har höjt sina lönebud till en nivå som vi inte kan konkurrera med, säger Carin Nilsson, verksamhetsutvecklare på sjukhuset.

Hälften är över 55 år

Hon och många andra befarar att problemet kommer att växa sig större när allt fler går i pension de närmaste åren. Hälften av de anställda är över 55 år och eftersom det ser likadant ut på de flesta andra håll i landet kommer det att bli dragkamp om de biomedicinska analytiker som utbildas.

– Vi försöker ta väl hand om dem som gör sin praktik här, så att de ska vilja söka jobb hos oss när de är klara med sin utbildning, säger Susanna Hermansson, som är huvudhandledare för studenter som har verksamhetsförlagd utbildning på avdelningen för klinisk kemi.

Att få in praktikanter är ett sätt att rekrytera på sikt, ett annat är att göra rekryteringsbesök på utbildningarna, men det handlar också om att kunna erbjuda bra löner, anser Carin Nilsson.

Hon menar att eftersom arbetsgivare i Stockholm erbjuder högre löner kan Västerbotten bli tvunget att följa efter för att inte förlora kampen om de unga och nyutbildade.